Kriterier för Levande traditioner

Här hittar du information om vem som kan skicka in förslag, vad som kan komma med på förteckningen och hur vi behandlar de förslag som skickas in.

Vilka traditioner får vara med på Levande traditioner?

  • Levande traditioner som överförs mellan människor i Sverige.
  • Traditioner och kunskaper som är förenliga med mänskliga rättigheter och med de krav som ställs på ömsesidig respekt mellan olika gemenskaper och på hållbar utveckling.
  •  

Vilka traditioner får inte vara med?

  • Förslag som strider mot konventionens krav och gällande lagstiftning.
  • Underlag som är ofullständiga.
  • Förslag där det finns en bestämd grupp utövare och dessa säger nej till att förekomma på förteckningen eller inte har varit delaktiga i att ta fram underlaget.
  • Traditioner som inte längre är levande.

Måste det vara en tradition som många känner till eller håller på med?

Nej, hur känd traditionen är eller hur många utövare som finns spelar ingen roll. Det viktiga är att det är en levande tradition som utövas i Sverige.

Måste det vara en tradition som har funnits länge i Sverige, eller som har sitt ursprung här?

Nej. Det immateriella kulturarvet omfattar både gamla och nya traditioner och kunskaper. Hur länge traditionen har funnits i Sverige eller var den har sitt ursprung spelar ingen roll. Huvudsaken är att det är en levande tradition som utövas i Sverige.

Vem får lämna förslag?

  • Privatpersoner
  • Föreningar
  • Institutioner

Vem får inte lämna förslag?

  • Företrädare för kommersiella intressen
  • Politiska organisationer

Vem bestämmer vilka traditioner som hamnar på förteckningen?

Beslutet fattas av Institutet för språk och folkminnen (Isof), som ansvarar för förteckningen. Alla förslag som skickas in kommer att behandlas och den som skickat in förslaget får därefter besked om hur vi kan gå vidare med förslaget.

På vilka grunder fattas beslut?

  • Isofs sammantagna kompetens i fråga om immateriella kulturarv och kulturforskning,
  • gällande rätt,
  • samråd inom ramen för den organisation som har byggts upp för arbetet med konventionen i Sverige samt i särskilda fall med andra myndigheter.

Särskild hänsyn tas också till att:

  • eftersträva förankring bland utövarna, delaktighet och bred representation,
  • förteckningen speglar mångfald, ger perspektiv och nyanserade beskrivningar,
  • betona kulturarv som levande och föränderliga,
  • uppmärksamma tidigare underrepresenterade gruppers kulturarv,
  • uppmärksamma kulturarv som inte tidigare är väl dokumenterade,
  • undvika stereotypisering och cementering av föreställningar,
  • synliggöra metodiskt goda exempel.

Hur lång tid tar det innan mitt förslag hamnar på Levande traditioner?

Arbetet med att behandla förslaget kan ta olika lång tid. Isof bedömer och besvarar alla förslag, och vår ambition är att den som skickat in ett förslag ska få någon återkoppling så snart som möjligt. När nya förslag läggs ut på förteckningen sker det i flera steg:

Förslag skickas in

Mellan den 1 april – 31 december varje år kan nya förslag skickas in till Levande traditioner.

Bedömning

Isof avgör om förslaget uppfyller alla kriterier för att finnas med på den nationella förteckningen.

Bearbetning och komplettering

Förslaget bearbetas och kompletteras i samråd med förslagsställare, andra utövare och berörda institutioner.

Läggs ut på förteckningen

I det sista steget läggs förslaget ut på förteckningen Levande traditioner som finns på www.levandetraditioner.se.

Kommer mitt förslag också med på den internationella listan?

Nej. Förslagen som skickas in hamnar endast på den nationella förteckningen Levande traditioner.

Utifrån den nationella förteckningen kan Sverige sedan nominera till den internationella listan. Det finns vid särskilda tidpunkter på året möjligheter att föreslå svenska nomineringar till de internationella listorna och registret. Information om tidpunkter för detta publiceras i anslutning till Sveriges förteckning Levande traditioner.

Du kan läsa mer om hur nomineringarna går till på sidan Från förslag till lista i kunskapsbanken Sverige och världens immateriella kulturarv.