Utklädningsupptåg genom tiderna

Andersgubbar, valborrar, påskkäringar, stjärngossar och halloweenspöken. Olika utklädningsupptåg har länge varit en viktig del av flera olika högtider.

Utklädningsupptåg förekommer i hela landet. Många av de enskilda upptågen är dock enbart lokalt eller regionalt förekommande. Exempelvis förekommer Lussegubbar idag främst i delar av Västergötland, Fettisdagsgubbar framför allt i Hälsingland och Valborrar i Dalarna.

Beskrivning

Andersgubbar, Fettisdagsgubbar, Firgubbar, Halloween, Knutgubbar, Mattesgubbar, Lucia, Lussegubbar, Purim, Påskkäringar, Stjärngossar, Trettnegetter och Valborrar är exempel på kalenderbundna utklädningstraditioner som i dag förekommer i Sverige – lokalt, regionalt eller över hela landet.

Upptågen har många gemensamma drag. Förutom att de är knutna till kalenderåret är det i dag i huvudsak frågan om barntraditioner.

Vid kringgåendet besöker de utklädda oftast andras hem. Väl insläppta framför de ett skådespel, en sång eller så delar de ut kort eller brev. Samtidigt som de besökta försöka lista ut vilka som döljer sig bakom maskeringen och som tack för besöket ge något ätbart till de utklädda. Karaktäristiskt för upptågen är också samspelet mellan de utklädda och de besökta. I många samhällen arrangeras också parader eller andra former av organiserade utklädningstillfällen.

Historik

Sannolikt har olika former av utklädningsupptåg förekommit i (det som nu är) Sverige i årtusenden, även om de skriftliga källorna först ger oss belägg från 1500-talet och framåt. Exempelvis beskriver Olaus Magnus utklädning under fastlagen. Från 1800-talet och framåt finns åtminstone ett trettiotal kalenderbundna utklädningstraditioner skildrade.

Under 1900- och 2000-talet har många av traditionerna förändrats. Maskering har ersatts med utklädsel samtidigt som deltagarna blivit allt yngre. Från att ha varit ungdomsupptåg är det idag oftast frågan om barntraditioner. Kringgåendet har i många fall också ersatts med utklädningstillfällen i förskolan, skolan eller parader arrangerade av föreningar eller museer.

Samtidigt som ett flertalet upptåg antingen har försvunnit (t.ex. de gotländska askkällingarna och bohuslänska Felixgubbar) eller bara finns kvar på några få orter (t.ex. Fettisdagsgubbar i Alfta i Hälsingland och Lussegubbar i Främmestad, Västergötland) har några upptåg tvärtom fått en allt större utbredning. Till exempel förekommer tidigare västsvenska traditioner som Lucia och Påskkäringar idag i hela landet. För Sveriges del nya traditioner har också tillkommit, t.ex. Halloween.

Vidareförande och främjande

Kunskapsöverföring sker främst från föräldrar till barn men även till exempel via massmedia och ideella föreningar.

Hembygdsföreningar, museer och även kommersiella aktörer (till exempel köpmannaföreningar) genomför lokala bevarandeinsatser. Traditionerna och deras förändring har alltsedan 1900-talets början regelbundet dokumenterats av landets traditionsarkiv.