Gummekaka (julekaka)

I Torestorp och Älekulla i Västergötland lever ännu seden att baka och ge bort en gummekaka till sitt gudbarn dagen före julafton.

Kategori: Mattraditioner, Umgängesformer

Geografiskt läge: Torestorp och Älekulla i Marks kommun, Västergötland

Kakor och bakverk inslagna i juliga paket.

I Torestorp och Älekulla i Västergötland bakas dagen innan julafton en rund kaka, ofta formad som en krans – en så kallad gummekaka. Kakan ges sedan bort till ett gudbarn dagen före julafton tillsammans med presenter eller godis. Det är även vanligt att gudföräldrarna får en present i gengäld och att de bjuds på middag i samband med överlämnandet. Traditionen har sitt ursprung i seden att ge bort presenter till barn vid juletid under det första levnadsåret och var en symbol för omvårdnad. Seden var tidigare mer spridd och finns dokumenterad bland annat i Skåne och Blekinge i södra Sverige. I Västergötland är seden ännu levande.

Beskrivning

Enligt gammal tradition i Torestorp och Älekulla ska barnen dagen före julafton få en vetekaka av sina gudföräldrar. Den runda kakan pryds vanligen av en flätad krans och är beströdd med socker och mandelspån. Receptet är en "vanlig" vetedeg, som formas till en flätad krans. Gummekakan kan numera även bestå av en mjuk pepparkaka eller en banankaka.

Kakan läggs i en julklappsbeklädd låda tillsammans med några presenter, godis och kakor från gudföräldrarna. Utsidan av lådan är dekorerad, ofta är den klädd i julpapper och med påklistrade bokmärken och fina klistermärken.

Det är även brukligt att gudbarnet ger ”tillbaka på gummekakan”, det vill säga ger en liten present tillbaka till gudföräldrarna. Med gummekakelådan kommer ofta tillhörande presenter vid sidan av. Tilläggas kan att en gemensam middag och umgänge ofta är en viktig del av traditionen.

Historik

Förr skulle barnet den första julen ha en så kallad ”gummestass”, det vill säga kläder ifrån topp till tå och på den sista gummekakan skulle barnet få en näsduk och en psalmbok. Även de övriga åren bestod presenten oftast av en nyttosak, till exempel stickade vantar, sockar eller en halsduk.

Seden att ge bort en gummekaka, eller julekaka, symboliserade gudföräldrarnas uppskattning och ansvar för barnet under den mest utsatta åldern, alltså barndomen.

Gummekakan gavs då liksom nu, från dopet fram till konfirmationen och namnet på traditionen kommer av den dialektala formen av gudmor eller gudfar vilket är gummemor och gummefar.

Seden var tidigare mer spridd och finns dokumenterad bland annat i Skåne och Blekinge.

Vidareförande

Traditionen är i högsta grad levande än i dag och de som är uppväxta med att baka och ge bort en gummekaka för den helt enkelt vidare till sina barn och gudbarn. I de flesta familjer är detta en självklarhet dagen före julafton och något som barnen uppskattar minst lika mycket som själva julafton.

Främjande

Traditionen lever vidare och förändras av sig självt.