Västergötland

Dialekterna i Västergötland bildar kärnområde för götamålen.

Dialekterna i Västergötland bildar kärnområde för götamålen med östgräns i det stora skogsområdet Tiveden (som ligger i Närke) och sjön Vättern. I norr går inflytandet från västgötadialekterna långt upp i Dalsland och Värmland. Under medeltiden bildade nämligen Dalsland, Värmland och anslutande delar av Västergötland en egen administrativ enhet, kallat Axevalls län.

De västgötska dialekterna har också en hel del gemensamma drag med dialekterna i södra Norge, bland annat säger man ku för ’ko’. I södra Västergötland har dialekterna även nära band till de sydsvenska målen, bland annat märks detta i diftongering av långt -e- i ord som ben, som uttalas [bain, bein]. Vidare används -a- istället för -ä- före -rr- (eller -r- plus annan konsonant) i ord som herre, som uttalas [harre].

En egenhet för västgötska dialekter är övergången av vokalen -y- till -u- i ord som till exempel synd som uttalas [sunn], dynga som uttalas [dunga], by som blir [bu] och gryn som [grun]. Gemensamt med angränsande dialekter i Halland och Bohuslän är övergången av -ju- till -y- i ord som till exempel bjuda, som uttalas [bya eller by]. Detta drag finns även i danska och norska.

Exempel 1: Floby socken

Intervju med kvinna född år född 1883. Inspelat år 1980.

Transkription

– vi kan prata lite um juLen dä va ju Roliare när / hade i juLagran
– jaa män dä dä varte (’varade’) inte när en sölle ella i en öpen spis se dä dä baRRa mä däsamma
– jaa
– så dä
– män hade i jusakrona då istället
– jamänna utte trä
– jaa
– ha å så vannlia jus
– hur många jus då
– dä va la säx
– jaa
– dä va ena granner krona va måLater guL
– jaa kLädde i’na mä nött
– dä kommer a’nte ihö- dä hängde la karamäller
– jaa / å paper
– jaa
– granna paper
– ja dä feck ju hänga nerrföre se dä’nte va nöra jusa
– jaa / å så nö äppLe ja
– ja gunås äppLe dä dä hade vi in(-) / di hade inga träggåLa teminstingen inte vi / hade en apeL å e krusbärsbuska å
– hm
– å okschLer / dä va mi mörmor ho pLantera okschLer / å di va så stora när vi lemna hemmet se
– vänta i på juL när i va liten
– ja dä va vanlien en vänta på söndara mä
– jasså
– hadå föLå (’för då’) va dä RoLit å komma ut lite
– hm / feck i äta vettebulla som i velle
– nä dä feck en la sjäLit
– nä / män te jul feck I dä
– jaa ja vet ente um dä Räckte te att en feck’et då å dä sölle la vara nö / dä köppte en ijamte (’hos’) mamsällera på på Floby stasjonssamhälle / di hette mamsälle’Lå (’då’) då va dä ente frökner / å dä huset dä står än har’a (’har jag’) hört / mamsälleras
– va dä ena handelsbo
– ja di baka
– jaha
– å sålde sålde vetebrö å å leva å bara tjugefäm öre för en brölev så pass (vida) tjocka å goa
– hm
– å inte kösta mer än tjufäm öre
– jaha
– nu ä ja Rädder di köstar tjugefäm kroner
– jaa ja
– ((skratt))
– feck i juLkLapp annars när i va liten då
– å vesst inte va Räckte de te
– nää
– gött en feck mat
– jaha
– sina jurekLapper (’ännu mindre julklappar’)
– ingen juLkLapp då
– nä vesst inte
– så dä kom ingen tömte
– näädå / dä dä då hade ja då hade en bLitt Rädder för dä har’a aldri trott på å ja tror’t inte än dä finns nöka tömta
– jasså dä dä finns dä’nte då
– nä dä tror a’nte (’tror jag inte’)
– nä / män då nä’Lä (’när det’) va jul dä va inget säskilt då
– jo dä sölle dä vära bätter dä natu (..) / dä va Rissgrunnsgröt på kvällen
– jaha
– ha / å så va dä lutfesk å betäter (’potatis’) först så då feck en äta på juLafta
– hm
– ha å så sölle di ge tömten
– jaa
– sätta ute Rissgrunnsgröt unner lon (’logen’)
– jaa
– fö’Län (’för den’) sölle få dä va sum mössa feck e
– jasså ((skratt))
– så tömta dä hara’a aldri trott nö på
– nä
– ante då feck röttera (’istället så fick råttorna’)
– jaha ((skratt)) ja / läste far vanjelit (’evangeliet’)
– jamänna
– gjoLe han dä
– jamänna dä va varenda sönda
– jasså / män ve juL särskilt väl
– jaja
– jaa dä dä va ju lite RoLit då när juLa kom
– ja dä va klart att dä va

Exempel 2: Stora Mellby socken

Intervju med man född år född 1881. Inspelat år 1962.

Transkription

– när de bLe usjLa år / då sa di di feck ta ner haLmen å ge te kora
– ha / dä jorde vi åck
– minns joansson dä
– hadå
– dä va väldit
– ((hostar)) nettanhundra (..) fäm fira va dä dåLit / fäm på vårn då va dä inte nöt å fora mä utan vi tok utå utå laggåLstaket å fora mä / tess dä bLe sö pass se kora kunne gå ute
– jaa
– å äta / dä minns ja allt
– jaa
– å sin så när dä bLe haLm då sulle dä täckas ijän kan veta
– jaha
– män dä va på ett tjörhus på sjöLve laggåLstaket store laggåLn dä minns ja inte män vi hade ett tjörhus då vi böjde (’byggde’) å dä Rev vi å två gånger öm såm ja minns att vi tokk å dä en bete nena sia (’vi tog av det en bit på ena sidan’)
– jasså
– å sen så när dä dä bLe haLm åmigän då feck dä täckas åmigän vell sejja
– jaa jo
– se dä minns ja allt / nettanhundrafyra då va dä ett dåLit år / dä bLe ju knappt nöntingen på markera å fjortån likedant / dä bLe dä bLe dä bLe allt så dåLit törken va så skarper se dä växte ingentingen (---)
– så där har’nte vört första gången
– nää
– såm dä bLitt dåLit då i år
– nää nu i år nu har dä ju bLevet goa gröa töcker ja i många år / fast dä ibLann har dä vört besväLit mä bärjen
– jaa
– å dä va dä på dän tia åck
– hm
– män föLk di jömra (’jämrade’) se inte för alltingen då såm di nu gär ((skratt)) / di va mer vannda ve dåLia år å dä va inte vettit
– jaha
– nu nu nu tar dä imot alldri så litte
– jaa
– så gnyr di för
– jaa
– så vådlit
– jaa
– um dä’nte passar ((skratt))
– jaa
– ja minns allt när dä va dåLit å äta för föLk många gånger
– jasså
– så dä nu artånhundrasäxtiåtta då sulle dä vära mä dä sämsta årt såm ja hört taL um att dä fanns så dåLit
– jasså dä har joansson hört taLs um
– jaa dä har ja hört taL um dä taLte våra um
– hm
– män ja minns’et ju inte så
– nää
– så då bLe dä ingentingen dä va inte lönt å ta upp markera utan di Raka ihop’et lite dä lella såm bLe / å så feck di köpa Rög (’råg’) / å dä fanns inte aent i Alingsås / för trättifäm kroner tunna / e tunna dä ä hunnra å tjuge kilo
– hm
– dä har ja vört mä å väget se dä vet ja kan veta
– ha
– å te å få tak i trättifäm kroner då / dä va inte lätt snöet (’snutet’ [ur näsan])
– nää
– dä går lättare å få tak i fämhundra nu än trättifäm kroner då dä vet ja våra taLte um att dä va ju omöjelit kan veta / dä fanns inte aent te köpa / utan då feck di ha hadd (..) då baka di havvrebrö / å dä ha ja äet i min da
– jasså
– dä fanns allt på art- först på artånhundranettitaLt / då va dä dåLia år å se när Rögen velle inte räcka te / utan di backte lite havvrebrö ja dä va inte längen dä va la en gången elle va dä va sinn så bLe dä ny Rög å så
– hur smaka dä då
– jaa dä dä va tört
– jaha
– å harrt / män dä va ju inte på alla ställe di dä hadde (---) här tok dä schLut å dä fanns inte nöt å köpa å å dyrt va dä å di backtes / annars så havvre å Råg ihop se dä smackte bra
– ha
– se dä va många såm tokk å Råg så fort di kunne nåRa neker för di sulle få litte å maLa å baka
– mm