Norra Halland
Dialekterna i norra Halland räknas till götamålen.
Dialekterna i Halland brukar indelas i en sydlig och en nordlig variant. Den sydliga förs till de sydsvenska målen (se Södra Halland Öppnas i nytt fönster.), medan den nordliga förs till götamålen. Gränsen går i trakterna mellan Falkenberg och Varberg.
I södra delen säger man till exempel jor, men i norra delen joL (med tjockt l) för ’jord’; i ord som folk uttalas l med ett ”tunt” (vanligt) l enligt regeln för sydsvenska mål, men i den nordliga varianten uttalas l:et med ett ”tjockt” l enligt regeln för götamål.
Upp till en gränslinje från Falkenberg och Ätrans dalgång upp emot gränsen mellan Småland och Västergötland, används bakre r. I området norr om detta upp mot Varberg används två olika r-ljud; bakre r i början av ord (till exempel Ros), men tungspets-r i övrigt (till exempel strand, tro). I området norr om Varberg används de båda r-ljuden, bakre r och tungspets-r, enligt regeln för götaskorrningen.
I ett område i Varberg ligger Träslövsläge (eller Läjet som det heter på dialekt), som ursprungligen var en ort utanför Varberg, men som numera ingår i tätorten. Dialektutvecklingen och talspråket i Träslövsläge har en speciell historia som du kan läsa mer om på sidan Läjesboa i Träslövsläge Öppnas i nytt fönster..
Exempel 1: Grimeton socken
Intervju med Josefina Andersson, född 1867 i Rolfstorp. Hon kom som liten till Grimeton. Lyssna på Dialektkartan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Halländska på Dialektkartan
På Dialektkartan hittar du äldre inspelningar från Halland och från resten av Sverige.