Bohuslän

Bohuslänskan kan delas i en sydlig variant, som står nära dialekterna i Västergötland, och i en nordlig variant, som har nära band med dialekterna i sydvästra Norge.

I äldre svenska dialekthandböcker räknades de bohuslänska dialekterna som norska. Bohuslän tillhörde nämligen Danmark-Norge fram till 1658, då landskapet blev svenskt genom freden i Roskilde. Det danska inslaget märks bland annat i övergången av p, t och k till b, d och g i ord som gâbe ’gapa’, rod ’rot’ och ega ’eka’. Numera förs bohuslänskan till götamålen. Det finns av historiska skäl mycket starka band mellan götamål och dialekterna i södra Norge. Därför är det inte problematiskt att föra bohuslänska till götamål.

Bohuslänskan kan delas i en sydlig variant, som står nära dialekterna i Västergötland Öppnas i nytt fönster., och i en nordlig variant, som har nära band med dialekterna i sydvästra Norge med ord som ku för ’ko’ och fe för ’fä’ och liknande. Gränslinjen går vid Gullmarsfjorden. Dialekterna i nordöstra Bohuslän har därutöver mycket gemensamt med dialekterna i Dalsland Öppnas i nytt fönster.. Numera utövar även talspråket i Göteborg Öppnas i nytt fönster. stort inflytande på bohuslänskan.

Intressanta egenheter för bohuslänskan är att konsonanten g har övergått till w-ljud framför bakre vokal, i till exempel [mawe] för ’mage’, men framför främre vokal säger man istället -j-, i ord som väg som uttalas [väj]. I Bohuslän använder man både tunt l och tjockt l, beroende på vad det är för ord, till exempel [blûmma] för ’blomma’, men med tjockt l [bLûnna] för ’blunda’, [älva] för ’talet 11’, men med tjockt l [äLva] för ’älven (vattendraget)’. I likhet med angränsande dialekter i Halland Öppnas i nytt fönster. och Västergötland har det skett en övergång av -ju- till -y- i ord som till exempel ljus, som uttalas [lys].

Exempel 1: Morlanda socken

Sagan "Marbon och Vår Herre". Inspelning med en övad berättare. Framställningen har en medveten, litterär form. Inspelat år 1951.

Transkription

De va i den gamle goe tia, då Vår Herre jeck här på jola å så te sine skapade männsker, så kåm han en da i sällskap mä en marbu (Markbo), å di kåm sams åm atte di skulle bilde bolaw. Udjefter å wa sum flöd in skulle delas sams. Så en da kåm di fram tell en store gål, å där va både jästebô¹ (gästabud) å likfäl (likfärd, begravning) i gåln.

Vecket ställe vell du gå te? sa Vår Herre te marbun.

Je går te jästebôshuset, sa han. Vår Herre jeck te där likfäla skulle vära. Då han kåm did, så va de en onge kär sum va dö, å di va så lessna, så di va ´nte ve-ssä. (så de visste inte till sig) nôôn i huset.

Specialtecknet ô står för ett extra öppet ö-ljud.

Exempel 2: Askums socken

Intervju med man född år 1874 i Kungshamn, Askums socken. Inspelat år 1960.

Transkription

jae på höstfesket dä jeck ve änne åver män ve va bôrte ve VaLbärr å ôppe ve Anhôlt å (..) (å) Kôbbergrunn å å där va ve ibLant förstårs män / (på) när ve då börja mä vadene / då va ve huvvesagen ôppe i Anhôlt / å där feck ve rätt sô bra mä sill på höstn / å dä jeck a bra sô va ve nere då ve VaLbärr(är) då på söndrane ibLant å å (..) (sa) / fuLjebåden han feck jo ta sillen å sô gå te Jyttbôrr då / å lämna dä / ja sedan sô va ve jo där på Kôbbergrunn å (..) å dä jeck jô rätt sô bra då va ve inne på svänske sia (a) / ôm natte när ve lå i (..) i lann å hade hamn ja / å där Nidingane innaför Nidingane där / sô där va inne ve Skalla hedder dä (..) låg ve kanske / så där låg ve

Översättning

Ja, på höstfisket, det gick vi nästan förbi, men vi var borta vid Varberg och uppe vid Anholt och (… och) Koppargrund, och där var vi ibland förstås. Men (då) när vi då började med vadarna ((ett slags fiskeredskap)), då var vi huvudsakligen uppe i Anholt. Och där fick vi rätt så bra med sill på hösten. Och det gick väl bra. Så var vi nere då vid Varberg då på söndagarna ibland och … Och (så) följebåten den fick ju ta sillen och så gå till Göteborg då och lämna det. Ja, sedan så var vi ju där på Koppargrund och … och det gick ju rätt så bra. Då var vi inne på svenska sidan på natten när vi låg i … i land och hade hamn, ja. Och där Nidingen … innanför Nidingen där, så där var … inne vid Skalla heter det, låg vi kanske. Så där låg vi.

Bohuslänska på Dialektkartan

På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Bohuslän och från resten av Sverige.

Relaterat innehåll

Publicerad 23 november 2020
Senast uppdaterad 24 april 2023