Urvalskriterier för nyordslistan

Vilka ord väljs ut till nyordslistan?

Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som berättar om några av de nyord som har tillkommit eller etablerat sig i svenskan under året som gått. Det kan även handla om ”gamla” ord som fått ny betydelse eller ökad användning. Även de ord som uppstått under året finns förstås redan när vi hittar dem – Språkrådet hittar över huvud taget inte på nya ord. Flertalet av dessa ord speglar helt enkelt nya fenomen, som finns där vare sig man gillar dem eller inte.

Urvalsprinciper

Till just nyordslistan är vi mest intresserade av ord som följer vissa urvalsprinciper. Orden:

  • är i regel en benämning för ett nytt fenomen (till exempel coronahälsning 2020, poke 2016) och avspeglar samhällsutvecklingen och året som gått (infodemi 2020, flygskam 2018, fejkade nyheter 2017)
  • har en viss spridning i språkbruket och har etablerats eller ökat i användning under de senaste två åren (lårskav 2018, cringe 2017); många ord hämtas från medietext, eftersom det är medietexterna som visar att ord verkligen blivit etablerade
  • får gärna ha en viss överlevnadspotential men måste inte ha det; är ett ord väldigt typiskt för ett år kan det platsa även om det är tillfälligt (vilket troligen gäller coronaanpassa 2020)
  • får gärna ha en intressant ordbildning, till exempel vara ett verb bildat av ett namn, ett lånord eller en förkortning (yoloa 2014, zorra 2007), och ska helst inte bara vara en ny sammansättning med redan etablerade, vanliga ord
  • är inte bara rent beskrivande utan säger ofta något mer än ordleden som ingår (en elsparkcykel är till exempel bara en sparkcykel som drivs med el medan viralgranska inte bara är att granska något på nätet utan också säger något om fejkade nyheter och hur viktigt det är i dag med källkritik)
  • används någorlunda brett och inte bara av en viss grupp eller person
  • tillhör i regel allmänspråklig sakprosa, men enstaka undantag förekommer (till exempel vissa ungdoms- eller slanguttryck)
  • är ord eller uttryck och inte i sig ett namn eller en namnliknande benämning (vilket vi bedömt till exempel GDPR och Black lives matter vara)
  • ska inte vara känsliga eller politiserade så att de riskerar att kränka vissa personer eller folkgrupper eller främja ifrågasatta politiska uppfattningar
  • ska bidra till en variation i listan när det gäller ordbildningstyper (teleskopord, förkortningar, eponymer), genrer (inklusive ungdomsspråk och slang och fackspråk), sakområden (politik, miljö, kultur, it, hälsa, sport) och olika språk för lånord, liksom i ordklasser (verb, adjektiv osv., inte bara substantiv) och konstruktioner (fraser kan också förekomma i listan).

Läs även nyordskrönikan 2018, som handlade just om listans urvalskriterier.