De samiska språken

Samiska är inte ett språk, utan nio. Språken tros ha utvecklats från ett samisk­finskt urspråk som talades för 4 000 år sedan.

karta i form av träd över finskugriska språkfamiljen

De samiska språken tillhör den finsk­ugriska språkfamiljen. Exempel på släktspråk är finska, estniska, karelska, ungerska och många små språk i Ryssland såsom mansi, komi och mordvinska. Språkforskare bedömer att samiska och finska historiskt sett har sitt ursprung från ett gemensamt samisk­finskt urspråk som talades för 4 000 år sedan. Ur detta språk utvecklades ursamiska och urfinska för cirka 3 000 år sedan. Samiskan antas ha varit ett ganska enhetligt språk vid den tiden för att sedan efterhand utvecklas till nuvarande språk eller dialekter på 800-­talet e.Kr.

Samiska är alltså inte ett enda språk. Det finns nio samiska språk, sett från söder: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska och de östsamiska språken enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska. Man brukar säga att skillnaderna mellan språken är som mellan svenska, norska och danska.

Skriftspråk

I Sverige publicerades de första böckerna på samiska i början av 1600-­talet. De var av religiös art och avsedda för missionsarbete bland samerna. Under 1700­-talet och fram till mitten av 1800­-talet var en variant av umesamiska det mest använda språket i skrift. I Norge har nordsamiska varit det dominerande skriftspråket och det användes i den första boken, en katekes som kom ut 1728.

Det finns fyra godkända samiska ortografier i Sverige. Ortografi betyder att man har bestämt hur ett språk ska stavas, hur man använder versaler och gemener, hur man avstavar orden etc. Det är i stort sett samma sak som ett språks bestämda skriftspråk. Man har bestämt reglerna för skriftspråket för sydsamiska (godkänd ortografi 1978), nordsamiska (godkänd 1979), lulesamiska (godkänd 1983) och umesamiska (godkänd 2016). Det pågår en process för att även pitesamiska ska få en godkänd ortografi.

Samiska språkens struktur och grammatik

Det som kännetecknar de samiska språken är att de har många kasus, många verbformer och rika möjligheter till att bilda nya ord genom avledning (när man till exempel lägger till en ändelse och får ett nytt ord: svamp, svamp­ig). Med kasus böjer man substantiv, adjektiv och pronomen där man i svenskan oftast använder prepositioner för att få fram olika betydelser. På svenska säger man till exempel jag går till huset, där till är en preposition som talar om riktningen. På samiska (lulesamiska) säger man i stället mån váttsav (jag går) dåhpáj (till huset). I samiska finns det åtta kasus. Kasusformerna visar om ordet står i grundform, genitiv (ägandeform) eller som objekt, rör sig i riktning till något, från något eller befinner sig i någonting.

Personliga pronomen på svenska, nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska

Personliga pronomen

Svenska

Nordsamiska

Lulesamiska

Umesamiska

Sydsamiska

jag

mun

mån

mådna

manne

du

don

dån

dådna

datne

han/hon den/det

son

sån

sådna

dihte

vi två

moai

måj

måj~månuoj

månnoeh

ni två

doai

dåj

dåj~dånuoj

dåtnoeh

de två

soai

såj

såj~sånuoj

dah guaktah

vi

mii

mij

mïjjah

mijjieh

ni

dii

dij

dïjjah

dijjieh

de

sii

sij

sïjjah

dah

Verbböjning

I samiska böjer man verben efter person i både presens (nutid) och preteritum (dåtid). För varje person uppträder alltså verbet i en viss form. Om vi tar exemplet boahtet, vilket betyder att komma, så böjs det så här på lulesamiska: mån boadáv (jag kommer), dån boadá (du kommer), sån boahtá (han/hon kommer), måj boahtin (vi två kommer), dåj boahtebehtin (ni två kommer), såj boahteba (de två kommer), mij boahtep (vi kommer), dij boahtebihtit (ni kommer), sij boahti (de kommer).

Man kan bilda nya ord i samiska genom att lägga till en ändelse. En vanlig avledningsändelse är diminutiv, som förminskar något, exempelvis ordet ’bäck’ som förändras till ’liten bäck’. Det gör man med hjälp av en ändelse.

Verbböjning i samiska, exempel

Svenska

Nordsamiska

Lulesamiska

Umesamiska

Sydsamiska

bäck

johka

jåhkå

juhkka

johke

liten bäck

jogaš

jågåsj

juhkkatje

johketje

sjö

jávri

jávrre

jávrrie

jaevrie

liten sjö

jávrráš

jávrásj

jávrátje

jaavretje

Låneord mellan samiska och svenska

Några samiska låneord i svenskan

Samiska låneord i svenskan

Svenska

Nordsamiska

Lulesamiska

Umesamiska

Sydsamiska

jokk ’bäck’

johka

jåhkå

juhkka

johke

vaja ’honren’

njiŋŋelasj

vátjav, álldo

vátjuo

aaltoe/ gïehke

härk ’tam renoxe’

heargi

hiergge

heärrgie

daemies
råantjoe/
råantja/ råahke

pulka

geres

gieris/ bulkke

gierietse/ lïrkka

gierehtse

Några svenska låneord i samiska

Svenska låneord i samiska

Svenska

Nordsamiska

Lulesamiska

Umesamiska

Sydsamiska

bil

biila

bijlla

bïjlla

bïjle

bärga/ klara sig

birget

bierggit

bergget

bïerkenidh/ bearkadidh

son (fsv
barn)

bárdni

bárdne

báhttja (bárnnie~ bárdnie)

baernie

salt

sállti

sállte

sálttie

saelhtie

bröd (fsv glödkaka)

gáhkko

gáhkko

gáhkkuo

gaahkoe

mjölk

mielki

mielkke

meälkkie

mielhkie

ko, kossa

gussa

gussa

guvssa

govse

kyrka

girku

girkko

gïrkkuo

gärhkoe

Läs mer om samiska

Lästips

Sveriges officiella minoritetsspråk. Svenska språknämnden och Norstedts Ordbok 2003

Nordens språk. Oslo: Novus forlag 1997.

Samer – ett ursprungsfolk i Sverige. Sametinget 2004.

Länkar

Sametinget Länk till annan webbplats.

Sápmi Länk till annan webbplats. om samiska

Samisk språknämnd Länk till annan webbplats.

Risten Länk till annan webbplats., samisk orddatabas

UR: I love språk om samiskan och dess framtid Länk till annan webbplats.

SR: Sameradion Länk till annan webbplats.

Sametinget.se: Samisk språkhandbok Länk till annan webbplats.

Samiska språkkurser på E-skuvla.no Länk till annan webbplats.

Samiska tecken Länk till annan webbplats.

Att återta mitt språk – åtgärder för att stärka det samiska språket Länk till annan webbplats. (SOU 2006:19)

Rätten till mitt språk – förstärkt minoritetsskydd Länk till annan webbplats.. Utredningen om finska och sydsamiska språken (SOU 2005:40)

Sámi giellatekno vid Universitetet i Tromsø Länk till annan webbplats.

Álgu, etymologisk databas för samiska (samisk-finsk) Länk till annan webbplats.

Enaresamiska

Enaresamisk-finsk och finsk-enaresamisk ordbok Länk till annan webbplats. på finska Sametinget

Lulesamiska

Norsk-lulesamisk ordbok på Sámi giellatekno Länk till annan webbplats. vid Universitetet i Tromsø

Lulesamisk-norsk ordbok på Sámi giellatekno Länk till annan webbplats. vid Universitetet i Tromsø

Pitesamiska

Pitesamisk ordlista på Albert-Ludwigs — Universität Freiburg Länk till annan webbplats.

Pitesamiska stavningsregler Albert-Ludwigs Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. Universität Freiburg Länk till annan webbplats.

Pitesamisk analysator/generator på Sámi giellatekno vid Universitetet i Tromsø Länk till annan webbplats.

Pitesamiskt material på SOAS vid University of London Länk till annan webbplats.

Pitesamiskt material på Max Planck Institute for Psycholinguistics vid Radboud Universiteit, Nijmegen Länk till annan webbplats.

Pitesamisk grammatik Länk till annan webbplats.

Errata till den pitesamiska grammatiken Länk till annan webbplats.