Det romska språket

Det romska språket består av många olika dialekter. I Sverige talas till exempel lovari, arli, kalderasch, gurbeti, polsk romani, bugurdzi, kale och svensk romani.

Dialekter inom romska

Det romska språket består av många olika dialekter. Dialekterna har uppkommit då romer har bosatt sig i olika länder i Europa och lånat in både ord och ibland viss grammatik från landets huvudspråk. I till exempel polsk romska ingår många polska låneord, men basordförrådet, de romska ursprungsorden är desamma. Eftersom dialekterna innehåller dessa lånord kan det vara svårt för romer från olika länder att förstå varandra.

I Sverige finns det flera olika romska grupper och dialekter representerade. De vanligaste dialekterna i Sverige är lovari, arli och kalderasch, som talas i Polen, Ungern, Slovakien, forna Jugoslavien, Grekland, Bulgarien och andra länder. Men det talas också fler dialekter i Sverige, gurbeti, polsk romani och bugurdzi.

En dialekt som talats länge i Sverige är kaleromskan, som också kallas finsk romska. Den är nu starkt hotad och riskerar att dö ut om man inte lyckas överföra den till kommande generationer.

En annan grupp romer har också bott i Sverige under mycket lång tid och de kallar sig för resande, resandefolket eller resanderomer. Dialekten som de talar är starkt uppblandad med svenskan och kallas för svensk romani eller resanderomska. I dag finns mycket få talare kvar och dialekten är liksom kaleromskan starkt hotad.

Under Balkankriget på 1990-talet flydde många romer till Sverige och andra länder. De flesta talar dialekterna arli, gurbeti och bugurdzi.

Språkets ursprung

Det romska språket, kallat romska, romani chib, romani eller romanes, är ett indoeuropeiskt språk och är mycket nära besläktat med hindu och urdu. Ordet rom kan ha olika betydelser; det kan betyda man, människa eller definiera nationell tillhörighet. Många av de ursprungliga indiska orden finns kvar i språket även om romska under århundraden har lånat in ord från olika språk. På vandringarna upp genom Europa har turkiska och grekiska ord lånats in. Många romer kom att stanna i Öst- och Centraleuropa och språken där har också haft ett starkt inflytande på romskan. Romska har alltså influerats av många språk och har i sin tur även påverkat andra språk. Orden tjej, jycke och vischan i svenskan är lånord från romska.

Språkets struktur

I romska fanns ursprungligen åtta kasus, en slags böjningsform av substantiv och pronomen. När romerna nådde Europa byggde språkets grammatik, liksom i finskan och ryskan, på kasus. Än i dag använder sig en del äldre romer av gamla kasusböjningar i sitt tal, men efter nästan 1000 år i Europa har romskan hunnit bilda prepositioner och man använder sig i mycket mindre grad av olika kasusformer.

Skriftspråk och standardisering

Det romska alfabetet består i dag av latinska bokstäver, men i Ryssland och den tidigare Sovjetunionens länder använder man sig av kyrilliska bokstäver. Det romska alfabetet använder sig av speciella tecken för att beteckna vissa ljud, till exempel bokstäverna č, š och ž.

Romska är ett så kallat pluricentriskt språk, liksom även svenska och engelska. Det betyder att språket talas i fler länder än ett. För romskans del innebär det att man ännu inte har ett helt standardiserat alfabet.

År 2017 startade Språkrådet ett arbete med att skapa romska skrivregler tillsammans med ett antal europeiska språkexperter. Det är ett försök att höja språkets status genom att skapa gemensamma referensramar och regler liksom i andra språk. Det är också en nödvändighet eftersom romer i dag lika mycket är ett skrivande folk som andra, vilket inte var fallet för 50 år sedan, då det fortfarande mest var ett talat språk.