Sverigefinsk kultur

Finland var under många århundraden, fram till 1809, en del av Sverige. Man talade om den östra rikshalvan när man menade nuvarande Finland. Därför är länderna kulturellt ganska lika. Men det finns förstås också skillnader.

Många första generationens invandrare, som är födda i Finland, har bevarat en del finska traditioner. Det kan handla om att man har traditionella finska maträtter på julbordet, som kålrotslåda. Eller att man tänder en stor brasa på midsommarafton, en sådan som man i Sverige brukar ha vid valborg.

Sverigefinnarnas dag

Finnar i Sverige har också egna, sverigefinska traditioner. Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari varje år. Man har en egen sverigefinsk flagga, som är en kombination av den svenska och finska flaggan. Varje år utses årets sverigefinne, en person som har utmärkt sig på ett positivt sätt.

SVT sänder nyheter på finska varje vardag och Sveriges radio har många finskspråkiga program. Det finns också minst två finskspråkiga tidningar i Sverige. Sedan några år tillbaka arrangerar Sveriges Radio Finska en omröstning om årets sverigefinska ord. År 2017 vann ordet fiikata ’att fika’, 2018 nukkuma-aamu ’sovmorgon’ och år 2021 myyssata ’att mysa’. 2022 var årets sverigefinska ord swishata ’att swisha’, och 2023 var det blipata ’att blippa’ som vann omröstningen.

Det finns ganska mycket sverigefinsk kulturverksamhet: körsång, teater och konstutställningar. Några kända sverigefinnar är Markoolio, Miriam Bryant och Anna Järvinen.