Å Ramun han var sig en bättre kar

1. Å Ramun han var sig en bätter kar
om han hade bätter te kläder
Å jungfrun gaf Ramun de kläderna ny
Af blågarn och bastet det grofva
”Tåget vill ja inte ha”, sade Ramun
tåget står mig icke bra sa Ramun den unge.

2. Å jungfrun gaf Ramun de kläderna ny
af silke och sammet det fina.
”Tåget vill ja ha” sade Ramun
”Tåget står mig bra” sade Ramun den unge.

3. Å Ramun han steg sig i stenstugan in
Der alla de skräddare sutto.
”Å hören I min skräddare
vill I göra Ramun kläder?”
”Hvarför icke det” sade skräddar'n
”Då gör han mycke väl” sade Ramun den unge

4. ”Om I de kläderna skola göra ny
Om I de kläderna skol' sömma”
Femtio alnar te böksetyg
å femton te bökseremmar”
j'ä rädd det blir mig allt för trångt” sade Ramun
j'ä får'nte gå min fulle gang” sade Ramun den unge

5. Å Ramun han steg i skeppet in
Så det braka i hvar och en naule
Å alle båssmännane på skeppet var
De tänkte de hade förgånges
”Vi förgånges icke här” sade Ramun
”Vi sejlar likaväl” sade Ramun den unge

6. Så sejla de öfver den store sjö
Allt inne på jättarnas lande
”Nu är jag kommen här” sade Ramun
”Förutan stort besvär” sade Ramun den unge

7. Å Ramun han gick litet bättre fram
Der fick han se sju jättar stånda.
”Nu vill vi taga Ramun på vår venstra hand
Å kasta honom nol öfver staugen
”Ja, ick' allenast du” sade Ramun
”Kom hit med alla sju” sade Ramun den unge

8. Å Ramun han drog upp sitt store svärd
De' han kalla Domlingen dyre
Så högg han alla sju jättarna ihjäl
Så blodet det rann dem till döde
”Här ligger alla sju” sade Ramun
”Och jag står här ännu” sade Ramun den unge

9. Å Ramun han gick sig lite bättre fram
Der fick han se Store-jätten stånda
”Å, käre min Ramun, du låte mig lefva
Du gör mig nu alls ingen skada
Sju tunnor guld jag gifva skall dig
Du skall skina som solen den klara
”Den tar jag när jag vill” sade Ramun
”Du får'nte lefva än” sade Ramun den unge.

10. Det första taget de togo ihop
Så tog de ihopa med händer
Å Ramun han nappa i jättense skägg
Så köttet det lossna ifrån tänder
”Hur illa grinar du” sade Ramun
”å värre ser du ut” sade Ramun den unge.

11. Å Ramun han drog då sitt store svärd
De han kalla Domlingen dyre
Så högg han Storejättens hufvud af
Det femten par oxer kund' ej röre
”Ja tänkt' de hade inte nappa” sa Ramun
”Dä' nappa likaväl” sade Ramun den unge.

12. Å Ramun han steg i berget in
Der alla de småtroll sutto
Och alla små-troll i berget var
De måste för Ramun gråte
”Hviför gråterI för mig” sade Ramun
Ja' gråter alderig för dig” sade Ramun den unge

13. Å Ramun han körde raska i ring
Och dem till jorden nedfällde
”Härinne råder jag” sade Ramun
Dä' faller mig såväl i lag” sade Ramun den unge.

14. Å Ramun han lasta skeppena sju
Med guld och med ädla stenar
Så sejla han öfver den store sjö
Allt inne på käjsarens lande
”Nu är ja' kommen här” sade Ramun
Nu mår ja' mycke bä'r” sade Ramun den unge.

15. Å Ramun han steg i borggården in
Där de spela boll och gulltärning
”Detta var en vacker lek” sade Ramun
”Får ja' nu lof att vara med” sade Ramun den unge.

16. Å Ramun han tog i dörrarne med kraft
Så alla de murarne remna
Å fönsteren ut genom dörrene sprang
Å stenarne ramla tillhopa.
”Så' du ja' slapp in” sade Ramun
”Nu gäller pälsen din” sade Ramun den unge.

17. ”Å käre min Ramun, du låte mig nu lefva
Du gör mig nu alls ingen skada
Mitt halfva rike ja' gifva skall dig
Också den yngesta dotter
”Dä' tar jag när jag vill” sade Ramun
”Din doter också till” sade Ramun den unge.

18. Å Ramun han drog sitt store svärd
Det han kalla Domlingen dyre
Så högg han käjsarens hufvud af
Det rök femten spanske mile
”Ja' tankt' dä'hade inte nappa” sa' Ramun
”Dä' nappa likväl” sade Ramun den unge.