En waker wisa (Utaf alla lilior j Norden)

U[t]af(?) alla lilior j Norden bär

du dän förnämast glans af

af alt som är skapat på jor-

den Så är du en lysande

Krans man akta dig att dän

eij fördunklas om du brukar

otrohet mot mig då blifwer

min Sorg Så för fördublat

om du bedrar mit menlösa lif---

Utwaldast äst tu bland---

mång tusen till antalet äst

tu alen lätt owän förtala

jag räds eij man tänk uppå

tiaresten din lätt Kiärlek

och troheten brinna lätt otro-

nes lampa dö ut hos mig

skall du upriktighet finna

alt ju till min Sista

minut

Jag tråtsar mäd ödet Som

slagit mitt hiarta mit

Sinne och mod wik bort män

ängslan Som tagit och fäng-

Slat mit hurtiga blod

mit blomster min bloma

min fängnad du tänker att

Snart göra blek du skapar

mig om mäd belägring och

Slutar en oskyldig lek---

Hos wem skall jag mig nu

beklaga war kan jag för-

wänta mig tröst nar endaste

wan will bedraga då angår

mitt gertta och bröst fast

wille en täker gudina

mig lofwa sin ära och tro

mär ingen mit gerta

skull --- winna för skall

jag bland willjuren bo---