En mycket waker wisa (Ak ädlaste dygd)

Ak ädlaste dygd

Som är uppå frihete ns

grunnstenar bygd när

andra Sig ängsla och

qwälga Sitt Sin Så lef-

wer jag nögder j enslighet

min Siälf Nytiga

friheten wad lykan Slor till

gå huru thät will _ _

jumfrun.

<struket>Ak eij jntet Så du

är dåk en Sammer När

wij äre twå wij mötas j

g[l]ädie(?) Så ute Som in

då du är enSammen med

utmagrad kind du

Somnar du waknar j

Sorg och j pust thäd är

jngen lust </struket>_ _ _

Ak uslaste Narr

Som Söker Gullblommor

män wälger dåck starr

du Säger din enslighet

är en stor Ro män wlle

dåk gärna bland sys-

Systrarna bo när andra

Sig para och war tager Sin

war har du då din _

Eremiten

Hwar har jag då min

min frihet är större än

juflighet din jag är

min Siälf Egen då du

är en träl jag lefwer j

Glädie då Sorgen dig qwät

och omSider störtar j äng-

slighets graf thät wet

jag eij af _ _ _ _

jumfrun

Ak Neij jntet Så

du är dåk enSammen

när wij äre twå wij mötas

i gladie Så ute Som jn

då du är enSammer mäd

utmagrad kind du Som-

nar du waknar j sorg och

i pust dät är jngen lust _

Eremiten

När Solen går fram med

prydande strålar och lysande

flam då Samla Sig mån-

ga Små foglar j ihop Som

swara war andra mäd

jufligit Rop mig wäcker

af Sömnen et gärttroligt

tal så stills mitt qwal

Sän går jag Min gång

mitt nöge jag hafwer j bön

och j Sång the söta skogs-

frukter till födan jag tar

thät Swalkande watnet

för jntet jag har the

många skogsjuren mäd

ungarna Små tillhanda

mig gå. _ _ _ _ _

Si så är jag wan

att gämt hålla wägen på

frihetens ban där jngen

mig möter med trug

äller hot eij Hustrun

hon faller mit sinne e-

mot När andra är bund-

na och måste stå bij si då

är jag frij __ jumfrun __

Här är ju fritt wal af jum-

frur här finnas till tusände

-- tal om fäm: äro onda

dän 6te: dåck god Så kom

du då småningom pröwa

täs mod bland annat så

äfter hwem dig likar mäst

så står du dig bäst _ _

Eremiten

Hwem är som eij wet

att hustrun och barnen

de göra förträt än gråter

thän ena thän andra

han ler än fattas här

något än fattas här

mer fast de et år sit-

ta j Ro och j frid och

nytia sin tid

jumfrun

Om Någon han fråga

om någon kan lefwa mäd

nögge förnögd wist lefwer

dän nögder Som hafwer

en wän wars endaste nög-

ge ger fängnad jngän mäd

täck liufwa miner och fag-

ger gestalt ger hugnad

till allt _ _ _ _

Täs gärtan är et

Som alt ting gör liuflit

män jngen ting ledt j

medgång en fängnad j

motgång en stöd en

lust och en glädie j

blekast död När far --

will som Mor och Mor

will Som Far ak ---

Såtaste par _ _