Bröllopsvisa

1. Guds fred er härinne, så många ni är
Jag ber om förtänkelse, jag kommer så med
Och ökar till hopen och fyller ert lag
Jag såg ingen fattas mer än baraste jag

2. Liten var rågen som jag fick i fjol
Så brödfödan lärer väl knappast bli stor
Men likväl mig lyster bli glättig ikväll
Ty Karlssons öltunna räcker väl till

3. När Tavenius knutit dem båda ihop
Och därtill vi sjungit: Gud har skapt
Så rede de med varandra att börja sitt spel
Som de hava hjärta och samvete till

4. Du Karl Johan, du Karlsson, se dig väl om
Låt brudpigor skumpa och trippa i vrån
Se bruden med kransar så smutter och grann
Och brudgummen stackare, bräcklig är han

5. Jag önskar er hugnad i alla era dar
Så olyckor flyr och hälsan är kvar
Och ängar har grönska och gräs till att slå
Och vaggan hon knarkar* år ifrån år

6. Jag önskar sen höken och gråkvicken med
Att skrämmas av husen och fly edert fä
Så ni vet av intet det minsta besvär
Än bara då vaggan hon oläten är

7. Jag önskar de tunnorna fulla med öl
Och kistor och lårar fulla med mjöl
Ärter på dårken och fläsk uppå stång
Och allt vad som drager när magen är svång

8. Jag önskar er lycka med kalvar och kor
Och många små grisar som brås på sin mor
Killingar och lammungar utan allt tal
Och kycklingar fullt efter tuppen som gal

*knirkar

Fakta

Kategori: Tillfällighetsdikter

Plats: Anges ej

Samling: Gustaf Ericssons vissamling

Arkiv: Uppsala

Accessionsnummer: 347:57 s.121-122

Kommentar: Visan kan vara diktad av Gustaf Ericsson som även lär ha diktat på beställning.