Änteligen fick jag se en skymt utav huset

1. Änteligen fick jag se en skymt utav huset
Där som lilla vännen har bäddat sin säng
Gladeligen ville hon tända upp ljuset
Gladeligen ville hon bliva min vän
Men nu har det gått
Som folket har spått
Hon älskar en annan, mig har hon försmått

2. Ja hör du flicka lilla, jag låter dig fara
Du kunde inte vara uppriktig som jag
För nog så finns det flickor som fina och rara
Nog får jag den som mitt hjärta vill ha
För ett uppriktigt nej
Det giver jag dej
Tro aldrig här i världen du nånsin får mej!

3. Ja du har älskat ena, ja du har älskat andra
Ja du har köpt mässing för renaste guld
Men vem äger rätt att sådant klandra
Om man kan träffa den som är trogen, öm och huld
Men var det inte skam
Att så fara fram
Först älska den ena, så älska en ann

4. Ja inte är jag så illa bedrövad
Gud vare lov att jag ogifter är
Jag tröstar mig med att jag ej är bortlovad
O, Gud vare lovad, för friheten kär!
Därföre är jag
Så munter och glad
Ty flickorna älskar mig ännu idag