Nikolaus (Nicholas, Nicolas)

Nikolaus är ursprungligen ett grekiskt namn, som inlånats till Sverige via latinet. Det är sammansatt av grekiskans níkæ ’seger’ och laós ’folk’.

I fornsvenskan drogs namnet samman till Niklis, Nighils, Nils. Tyska former av Nikolaus är Klas och Klaus. En engelsk kortform är Nick.

I den rikssvenska almanackan 6 december, efter biskop Nikolaus, som levde på 300-talet i Myra i Mindre Asien. Han har dyrkats som sjömännens och barnens skyddspatron.

I flera västeuropeiska länder firades han under medeltiden genom att barnen fick Nikolausgåvor. I Holland kallades han Sinterklaas, och man gav barnen julpresenter på kvällen före Nikolausdagen. Holländska emigranter tog med seden till USA, där man kallade honom Santa Claus och flyttade givandet till juldagens morgon.

Typ: mansnamn
Tidigast belagt: R nikulas 1100-talet
Starkaste tidsperiod: 1900—19 (1980—99)

Om namnen

Texten på sidan är hämtad från Förnamn i Sverige – kortfattat namnlexikon av Eva Brylla. Eftersom boken publicerades redan 2004 har delar av innehållet blivit föråldrat. Det gäller bland annat vissa termer, uppgifter om namnens nuvarande popularitet och deras ålder i Sverige. Arbete pågår på Isof med att ta fram en ny, reviderad upplaga av lexikonet, och vi planerar att uppdatera innehållet på webbplatsen under 2023.

Relaterat innehåll

Publicerad 20 november 2020
Senast uppdaterad 1 juni 2021