Katarina (Katrin, Catrine, Catharina, Catherine m.fl. former)

Katarina är ett grekiskt namn, Aikaterínæ, av ovisst ursprung. Namnet har tidigt associerats med grekiskans katharós ’ren, kysk’.

Det har spritts i många variantformer, som också blivit självständiga namn, t.ex. de nordiska formerna Karen, Kari, Karin, iriskans Kathleen, ryskans Katinka, Katja, engelskans Kate, Kay, Kitty. Catherine (o. likn.) är en fransk form.

Det äldsta svenska belägget på Katarina är från 1100-talet, då en dotter till kung Inge d.ä. fick namnet Katarina.

I både den rikssvenska och finlandssvenska almanackan 25/11, minnesdag för martyren Katarina av Alexandria (300-talet).

Typ: kvinnonamn
Tidigast belagt: ca 1100
Starkaste tidsperiod: 1885—99, 1960—69 (1960—79)

Om namnen

Texten på sidan är hämtad från Förnamn i Sverige – kortfattat namnlexikon av Eva Brylla. Eftersom boken publicerades redan 2004 har delar av innehållet blivit föråldrat. Det gäller bland annat vissa termer, uppgifter om namnens nuvarande popularitet och deras ålder i Sverige. Arbete pågår på Isof med att ta fram en ny, reviderad upplaga av lexikonet, och vi planerar att uppdatera innehållet på webbplatsen under hösten 2021.