Världsmiljödagen

Världsmiljödagen instiftades av FN år 1972 för att uppmärksamma aktuella miljöfrågor. Mat är ett område som påverkar miljön på många sätt och i äldre tiders matkultur kan vi hitta inspiration till ett mer hållbart ätande.

FN-dag för världens miljö

Världsmiljödagen den 5 juni instiftades av Förenta Nationerna (FN) på en miljövårdskonferens i Stockholm år 1972. Syftet med temadagen är att öka kunskapen om aktuella miljöfrågor. Temadagen samordnas av UNEP (United Nations Environment Programme), och varje år har ett eget tema och ett land som är värd för firandet. År 2022 är Sverige värd för firandet, och temat är En enda jord – att leva hållbart i samklang med naturen (Only One Earth – living sustainably in harmony with nature).

Hållbart i äldre matkultur

Mat är ett område som påverkar miljön på många sätt. I dag finns ett stort intresse för en hållbar lokal livsmedelsproduktion med minskade transporter, och här finns mycket inspiration att hämta i äldre tiders matkultur. Gamla tiders självhushåll byggde på lokal och småskalig livsmedelsproduktion och på att hushålla med resurserna och anpassa råvarorna efter säsong.

För den som vill hitta inspiration och fördjupa sina kunskaper om traditionell matkultur i Sverige finns ett omfatttande material i Isofs arkiv. Stora delar av det materialet tillgängliggörs på webbplatsen Matkult.se Länk till annan webbplats. som är en kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige. Här finns tusentals recept och arkivuppteckningar från hela landet och fördjupande artiklar om till exempel kosthåll, råvaror, matlagning och beredningsmetoder.

Aldrig fick någonting förfaras

I självhushållets tid var det en självklarhet att hushålla med resurserna och ta vara på så mycket som möjligt. Vid fiske, slakt och jakt var det viktigt att så mycket som möjligt av djuret togs tillvara. Detsamma gällde skörden av frukter, något som Eva Limburg (född 1891) i Uppland berättar om i en arkivuppteckning från år 1959:

Man tog vara på frukten på ett helt annat sätt än nu, i forna tider. Man såg aldrig i min barndom, att äpplen och päron lågo och ruttnade under träden i massor, som man nu ser det vid var och varannan gård.(---) Men aldrig fick någonting förfaras. All fallfrukt torkades i stora bakugnen för att under vintern användas till fruktsoppa. Den sämsta fallfrukten kunde ibland ges till grisar och kor. Den plockade frukten koktes äpplemos utav. Även till kompott och marmelad användes den.

Isof, ULMA 24264

Recept med rester

I äldre tiders recept finns ofta beskrivningar på hur matrester kunde tas tillvara. Gammalt och hårt bröd kunde bli brödpudding eller brödsoppa, överblivna skvättar av mjölk och svagdricka blandades till en jäst dryck och spadet efter den kokta fisken användes till måltidsdryck.

Från äldre tid finns gott om recept på hur gammal eller överbliven mat kan tas tillvara i nya maträtter. Här är några exempel på restrecept från Kokboken på matkult.se:

• Brödsoppa från Teckomatorp Länk till annan webbplats. (med torrt eller gammalt bröd)
• Brödpudding från Vänge Länk till annan webbplats. (med torrt eller gammalt bröd)
• Fisksoufflé från Sorunda Länk till annan webbplats. (med överbliven stekt fisk)
• Gubbagodt från Karlstad Länk till annan webbplats. (med rester av kokt kött)
• Lutfiskpudding från Sorunda Länk till annan webbplats. (med överbliven lutfisk)
• Sluring från Skuttunge Länk till annan webbplats. (med ben av kokt eller stekt kött)
• Soppa af köttspad från Västra Eneby Länk till annan webbplats. (med köttspad)
• Stomp från Munkfors Länk till annan webbplats. (med överbliven kokt potatis)