- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- Lär dig mer om årets namn och händelser
- Resandefolkets högtidsdag
Resandefolkets högtidsdag
Den 29 september firas resandefolkets högtidsdag. Att dagen högtidlighålls på flera ställen runt om i landet markerar att resandefolket har en historia i Sverige sedan långt tillbaka.
Stockholms stads tänkebok år 1512. För datumet den 29 september står: ”Die Sancti Michaelis archangeli komme the tatra hith i byn, hulke som sades wara aff Klene Egifftj land. The hade theris hustrvr och barn met them, och somlige hade spene barn. The lage i Sancti Laurentij gille stughe och wore wedh xxx par. Theris hóffuitsman het her Anthonius, en greffue met sine greffwynne. The lage till herberges, nár Lasse Matsson etc. Staden skenkte them xx mark”. Foto och översättning: Stockholmskällan.
Den 29 september år 1512 står det i Stockholms stads tänkebok att en grupp Thaatra kommit till Stockholm under ledning av herr Anthonius (även kallad greve och hertig). De var ungefär trettio familjer och sades komma från Lilla Egypten. De fick bo i Sankt Lars gillestuga och staden skänkte dem tjugo mark.
På bilden ser du uppslaget i tänkeboken. Anteckningen finns mitt på höger sida och översatt till nutida svenska står.
Samma år skriver Olaus Petri i En Swensk Cröneka
om ett kringresande sällskap som inte varit i Sverige tidigare, och i ett brev som skickats 1505 skriver kung Jacob IV av Skottland till den danska kungen Hans om att han ska ta emot en hertig Anthonius Gagino med sällskap.
Att dagen högtidlighålls på flera ställen runt om i landet den 29 september markerar att resandefolket har en historia i Sverige sedan långt tillbaka. År 2014 beslutade kommunfullmäktige i Göteborg om en handlingsplan för de nationella minoriteterna där ett av målen är att fira de olika minoriteternas högtidsdagar (flera kommuner runt om i landet har upprättat liknande handlingsplaner). I Göteborg firades resandefolkets högtidsdag för första gången 2015, bland annat i regi av stadens kulturförvaltning.
För många människor som tillhör en nationell minoritet innebär en egen högtidsdag/nationaldag att gruppen stärks genom upprättelse och erkännande.
Om tänkeböcker
Under medeltiden och in på 1500-talet skrev rådhusrätterna i städerna så kallade tänkeböcker där man tecknade ner olika händelser i staden, till exempel om byggen, om hus som bytte ägare, om olika tvister med mera. De äldsta bevarade tänkeböckerna är från Arboga, Jönköping och Stockholm.
Dinglarens väg – Vorsnos Drom
I boken Dinglarens väg – Vorsnos Drom. De ofrivilligt åsidosatta
skildras resandefolkets historia utifrån resandes egna livsberättelser. Det är berättelser om samhällets övergrepp, skam och utanförskap, men också om fina minnen, en levande kultur och stark gemenskap. Boken gavs ut av Isof 2015 och går att läsa kostnadsfritt som pdf.
