Nouruz/newroz

Det persiska nyåret nouruz och det kurdiska nyåret newroz firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars.

För dagens perser, afghaner och kurder utgör nouruz/newroz årets höjdpunkt och är den viktigaste högtiden på året. Firandet, som är icke-religiöst, sammanfaller med vårdagjämningen Öppnas i nytt fönster. och kan spåras så långt tillbaka som till 800-talet före Kristus. År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som 'The International Day of Nouruz'.

Liksom det västerländska nyåret Öppnas i nytt fönster. symboliserar Nouruz/Newros pånyttfödelse. Nouruz/Newros betyder också just 'ny dag'. Då skulle man i iransktalande länder förr i tiden släppa ut djuren på bete.

Sju ting på bokstaven S

En speciell festsed som ännu lever kvar är att man placerar sju ting som börjar på bokstaven S på sitt festbord. De sju tingen representerade ursprungligen olika gudomliga entiteter såsom människor och fertilitet, djur, växtlighet, jord, himlen, eld och slutligen vatten. Över tid har olika tillägg och justeringar skett av vad som ska finnas med på bordet, men mest uppseendeväckande är än i dag skålen med en guldfisk som används för att symbolisera djuren.

De sju S:en bygger på tanken om ’överflödets magi’, det vill säga att man genom ett symboliskt överflöd frammanar mer av samma vara under resten av året. Den tanken återfinns i det västerländska nyårsfirandet då vi dricker champagne för få en god start på det nya året.