Internationella kvinnodagen

På internationella kvinnodagen den 8 mars vill vi uppmärksamma jämställdheten i svenska språket.

Svartvitt fotografi. En samling människor sitter vända mot en kulle där det står några kvinnor vid en hissad flagga.

Föreningen Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) arrangerar rösträttsmöte i Huskvarna 19-20 juni 1915. Bilden är från en utflykt till Visingsö. Uppe vid fanan står Ellen Key i mitten. Hon gav ett tal med rubriken "Kvinnovilja och Kvinnomakt". Foto: Calla Helena Sundbeck/Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter.

Stöd för kvinnlig rösträtt

Internationella kvinnodagen har sitt ursprung i en socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910, där man instiftade en dag till stöd för kvinnlig rösträtt. Sedan dess har internationella kvinnodagen uppmärksammats i olika sammanhang, och 1977 rekommenderade FN ett allmänt firande av dagen.

Jämställdheten i svenska språket

Det brukar sägas att språket speglar samhället på samma gång som det formar samhället. Svenska språket är inget undantag. Det kan se ut som att vi lever i ett någorlunda jämställt samhälle, men en närmare granskning av språket visar tecken på att vi lever i ett samhälle och en kultur där vi fortfarande delar upp mänskligheten i män och kvinnor, och där det manliga fortfarande är norm. Vi ser det bland annat i hur vi använder pronomen och yrkesbeteckningar.

Könsneutrala pronomen

Val av pronomen kan ha stor betydelse för hur en text uppfattas. De senaste åren har pronomen för tredje person singular fått särskild uppmärksamhet, eftersom svenskan här sedan tidigare skiljer mellan kvinnliga och manliga referenter: hon eller han. Många har börjat använda pronomenet hen för att undvika att göra detta könade val.

Det finns fyra situationer där vi kan vilja använda ett könsneutralt pronomen:

  • när vi inte vet om det är en man eller en kvinna
  • när det inte finns anledning att berätta om det är en man eller en kvinna
  • när vi pratar om en hypotetisk person
  • när vi pratar om en person som inte vill omtalas som man eller kvinna.

I det sista fallet är pronomenet hen att föredra. I de första tre fallen finns det alternativa uttryckssätt:

  • Använd han eller hon alternativt hon eller han: ”Låntagaren får ett kvitto när hon eller han lämnar tillbaka boken.”
  • Använd den: ”Låntagaren får ett kvitto när den lämnar tillbaka boken.”
  • Använda hen: ”Låntagaren får ett kvitto när hen lämnar tillbaka boken.”
  • Använd vederbörande: ”Låntagaren får ett kvitto när vederbörande lämnar tillbaka boken.”
  • Omformulera utan pronomen: ”Låntagaren får ett kvitto när boken lämnas tillbaka.”
  • Omformulera till plural: ”Låntagare får ett kvitto när de lämnar tillbaka sin bok.”

Vi avråder från att använda han som könsneutralt pronomen, så som var vanligt förr. Av samma skäl fungerar inte hon som könsneutralt pronomen.

Jämställda yrkesbeteckningar

Många av våra yrkesbeteckningar är könade, alltså syftar specifikt på män eller på kvinnor. Tydligast är yrkesbeteckningar som slutar på -man, som rådman eller riksdagsman. Det finns två sätt att ändra språket för att inkludera båda könen i yrkesbeteckningar om man vill undvika former av det här slaget.

Den vanligaste strategin i svenskan i dag är att försöka hitta en mer neutral beteckning, som domare och riksdagsledamot. Yrkesbeteckningar som inte slutar på -man ses normalt som könsneutrala i dag: arkitekt, journalist, studierektor, ekonomiassistent, barnmorska, säljare, läkare etc. Många av de här orden har visserligen tidigare varit mer könade, men i takt med att samhället förändrats med fler kvinnliga läkare och manliga barnmorskor har fler yrkesbeteckningar börjat uppfattas som könsneutrala.

Vissa resonerar annorlunda och menar att det finns skäl att behålla språkliga former som synliggör kvinnor. Argumentet är att den manliga formen av en beteckning inte ska utgöra norm för det som är könsneutralt. I exempelvis tyskan uppfattas det därför som jämställt språk att säga ”lärare och lärarinnor”, i stället för att låta det manliga ordet ”lärare” stå för både män och kvinnor.

Språkråd i Frågelådan

I Frågelådan hittar du fler språkråd om könsneutrala pronomen och könsneutrala yrkesbeteckningar:

Yrkesbeteckningar