Första maj

Vår första borgerliga helgdag inleder blomstermånaden maj med studentsång, demonstrationståg och majblommor.

Dricka märg i benen

Med valborgsmässodagen den första maj inleds på många håll sommaren. Förr i tiden passade stadsborna på att göra utflykter i det gröna. På landet släpptes boskapen ut i markerna och det hölls gillen efter att byalagens räkenskaper summerats och nya åldermän utsetts. Då skulle man dricka ”märg i benen” så att man höll sig stark och frisk under sommaren då mycket arbete skulle bli gjort. Drycken varierade och kunde vara äggtoddy, öl, snaps eller björksav. Det kunde också vara en brödkaka som sparats från julbaket eller ägg som skulle ge den här styrkan.

På Orust tillredde bönderna en, åtminstone efter egen utsago, synnerligen smaklig dryck av brännvin, julöl och honung, som kallades 'flipp' eller 'lura', emedan man blev smått 'lurig', d.v.s. lindrigt berusad sedan man druckit lite av bryggen.

Arkivnummer VFF 41:21

De vuxna vispade ägg med några starka droppar i. Alltihop kallades ATT DRICKA MÄRG I BEN. Då skulle man få motståndskraft och få vara frisk. Vispat ägg med apelsin var jättegott och roligt hade vi under vispandet.

Berättat av: Kvinna född 1931, Västergötland (arkivnummer DAGF 909:2)

Majgreve och majstång

På medeltiden var majgreven, som infördes av tyska köpmän, ett populärt inslag i majfirandet. Handelsmän och olika hantverkare valde sin majgreve, som smyckades med en krans av löv, och på vissa håll även en majgrevinna. Det var viktigt att den som valdes var stadd i kassa då han skulle bekosta det gemensamma dryckeslaget. Första maj var en lovdag i skolorna och här var det adelns och de rika borgarnas söner som valdes till majgreve. Dagen förblev en lovdag i skolorna även efter den så kallade stora helgdöden 1772. När majfesten upphörde på 1860-talet så hade den förflyttat sig från staden till landsbygden, och det var då främst i de södra delarna av landet som detta förekom.

Att ”maja” betyder att smycka något i gröna blad och blommor och i de germanska länderna fanns en tradition med gamla anor att smycka sitt hem på detta vis för att markera vårens ankomst. Majandet i kombination med frankernas papegojskjutning, en tävling där måltavlan var en fågelbild uppsatt på en hög stång, antas vara grunden till majstången. Till Sverige kom majstången med stor sannolikhet tillsammans med invandrande tyskar någon gång under 14–1500-talen. Då det i början av maj kunde vara svårt att hitta gröna bland och blommor här i Norden så sammanfogades majstången med midsommar.

Studentsångarnas vårsånger

Även studenterna uppmärksammade första maj och i Uppsala är det nu studenterna samlas på nationen för att äta majmiddag. I Lund har studentsångarnas framförande av traditionella vårsånger från sin välkända position på universitetstrappan radiosänts den första maj ända sedan 1927. Sedan 1974 har evenemanget även sänts i tv.

I artikeln om Valborgsmässoafton Öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om vårsångernas vårsång – Längtan till landet.

Numera firar jag ensam, men en tradition har jag kvar. Det är att lyssna på Lunds studentsångare, när de på TV sjunger in våren 1 maj. Då brukar jag sjunga med i alla sångerna och minnas tiden från min egen gymnasietid.

Berättat av: Kvinna född 1927, Västergötland (arkivnummer DAGF 890:1)

Arbetarnas högtidsdag

Jag kommer antagligen att demonstrera på 1:a maj så länge någon ordnar ett tåg att gå i. Och jag kan gå på mina ben.

Berättat av: Kvinna född 1954, Uppland (arkivnummer DAGF 921:3)

Redan under senare delen av 1800-talet blev första maj den amerikanska arbetarrörelsens högtidsdag, och en del i kampen för åtta timmars arbetsdag. Under tidigt 1900-tal kom det även att bli den svenska arbetarrörelsens dag och 1939 blev första maj vår första borgerliga/profana helgdag, till skillnad från våra övriga helgdagar som är kopplade till kyrkoåret Öppnas i nytt fönster.. 2005 blev nationaldagen den 6 juni vår andra borgerliga helgdag.

Först kom ridande poliser på sina stiliga hästar, och sedan kom själva demonstrationståget. Svenska flaggan bars först, och sedan kom trummorna och blåsarna och de röda fanorna, och det var en tjusning i detta (…) Min pappa var väldigt noga med att vara finklädd den dagen och att verkligen ha den som helgdag. Han irriterade sig, om någon var ute och piskade mattorna på första maj eller hade annat 'onödigt' arbete för sig och inpräntade, att denna dag hade man ju kämpat sig till som ledig dag, att den betydde något för människors frigörelse och att sådant måste respekteras.”

Berättat av: Kvinna född 1932, Västergötland (arkivnummer DAGF 919:2)

1940 och 1941 ersattes förstamajdemonstrationerna av Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende, vilket var ett beslut taget av den då sittande samlingsregeringen. I och med att första maj blivit en helgdag och andra världskriget härjade, var antalet demonstranter rekordmånga 1940. Det var också första gången som svenska flaggan bars, som en symbol över nationell stolthet under brinnande krig.

Första maj 1945 sträckte ingen upp högerarmen till hälsning av den svenska flaggan, vilket många gjort denna dag 1940.

Berättat av: Man född 1933, Värmland (arkivnummer DAGF 851:6)

I övrigt har förstamajdemonstrationerna varit partipolitiskt präglade. Under 1930-talet demonstrerade man för arbete, bröd och ett anständigt liv. Efter andra världskriget dominerade fred och frihet och under 1960- och 1970-talen hade människor börjat bli internationellt medvetna i och med bland annat ANC´s kamp för svartas rätt i Sydafrika, Vietnamkriget och kärnvapen.

Första maj är fortfarande en internationell demonstrationsdag i västvärlden och i Sverige under 2000-talet har parollerna bland annat handlat om bättre flyktingpolitik, välfärden, skatter, kvinnors löner, kollektivavtal och arbetslöshet.

Än idag, trots att tågen nu bara är en manifestation utan större politisk betydelse, står jag gärna på Kungsportsavenyn och ser den mäktiga fanborgen och musikkårerna komma upp mot Götaplatsen. Det är en mäktig syn som berör! Kanske mest för att den minner om våra föräldrar och deras kamp för oss, sina barn och barnbarn, och vår framtid.

Berättat av: Man född 1934, Västergötland (arkivnummer DAGF 913:4)

Sätta potatis, ”maja” och kosläpp

För många är första maj nu för tiden bara en ledig dag då man kanske passar på att åka till landet eller påta i trädgården.

Första maj är rätt dag att sätta potatis om man vill ha färsk potatis till midsommar. Det var något som mina föräldrar försökte åstadkomma i många år. Jag har också satt potatis denna dag i många år. Inte alltid med önskat resultat.

Berättat av: Kvinna född 1929, Västergötland (arkivnummer DAGF 897:3)

Att ”maja” innebär som tidigare nämnt att dekorera något i grönska, men kan till exempel även användas i betydelsen att ha en picknick ute i det fria på första maj.

Som barn skulle vi alltid ut och ”maja”. Min lilla-syster och jag fick saft, smörgåsar, en bulle och vad som var väldigt viktigt i matsäcken var kokta ägg. Vår mamma packade iordning varsin kasse åt oss och en filt att sitta på och förmaningar att se oss väl om för ormar (…) Huvudsaken var att få sitta ute och äta matsäck, då första maj sågs som den första sommardagen.

Berättat av: Kvinna född 1933, Värmland (arkivnummer DAGF 906:2)

Att släppa ut boskapen i markerna på första maj går långt tillbaka. Under senare år har flera bönder valt att öppna upp sina gårdar för allmänheteten på första maj eller någon dag därikring. Då bjuds det på allehanda trevligheter såsom tipspromenad, mjölk och bulle, titta på kalvar och lamm, provsitta traktorer. Och sist men inte minst beskåda kosläppet, då ystra kor får komma ut på grönbete efter en vinter i ladugården – så som traditionen bjuder.

Majblomman

Beda Hallberg (1869–1945) i Göteborg fick i början av 1900-talet idén att sälja små pappersblommor till förmån för tuberkulossjuka, en lungsjukdom som vid den tiden var en farlig folksjukdom, och 1907 lanserades majblomman. Först i Göteborg, men idén spreds snabbt över hela Sverige, till grannländerna Finland och Norge och vidare till kontinenten. Redan på 1920-talet hade försäljningen av majblomman nått USA.

Blomman kostade under flera år endast 10 öre. Tanken var att det inte bara var de rika som skulle bidra utan att så många som möjligt skulle känna att de kunde hjälpa till att bekämpa tuberkulosen. Redan från början engagerades barnen som försäljare genom skolor och scouter. Eftersom barn och ungdomar drabbades hårdast av sjukdomen, och de insamlade pengarna främst användes för olika barnverksamheter, ansåg Beda Hallberg att barn tidigt skulle lära sig att hjälpa andra barn.

Jag minns hur jag med förväntan såg fram emot att få sälja majblommor när jag var i mellanstadieåldern. Eftersom mina föräldrar hade pensionat och jag kom i kontakt med väldigt många människor, så kunde jag sälja ett stort antal. Jag hade mina fasta kunder, som jag alltid besökte, och vissa av dem träffade jag bara vid majblommeförsäljningen. Det kunde vara gamla tanter och farbröder som sällan visades sig ute på byn, men de blev alltid glada när jag kom och de köpte både små blommor och kransar. En tant hade ena sidan på en gardin fylld med blommor från olika år, och det tyckte jag var så vackert. När hon hade dött, undrade jag ofta över vad som hände med blommorna.

Berättat av: Kvinna född 1935, Härjedalen (arkivnummer DAGF 880:4)

Arne, född 1918 var den duktigaste majblommeförsäljaren i Lugnsund, Värmland på 1930-talet. På den tiden fanns det ingen bro över vattnet utan man fick färja sig över. När bilarna kom stod Arne lägligt till – han fick sålt 275 st blommor.

Berättat av: Kvinna född 1936 i Finland (arkivnummer DAGF 903:1)

Inkomsterna från majblomman användes främst för att sjuka barn skulle få vistas på de så kallade sommarsanatorierna, och en kvinna född 1936 i Göteborg berättar följande om sin vistelse där:

Det var helt underbart med allt: mat, lekar, vänlighet etc. Framför allt bemötandet från personalen skiljer sig från de andra kolonier vi var på andra år: Man kände sig inte fattig. Det var faktiskt enda gången man inte längtade hem. Bakgrunden till att vi fick komma dit var att vår far (…) dött i TBC året före efter flera års sjukdom, och att vi barn både vaccinerades och kontrollerades av ”Dispensären”. De hade noterat vår familjs situation: Dubbelarbetande mamma Karin och änka med tre små barn (…) och som det var på den tiden; små sociala hjälpmöjligheter.

Arkivnummer DAGF 913:1f

På 1960-talet, när tuberkulosen inte längre var en folksjukdom, kom pengarna som majblomman genererade istället att användas till barn som behöver extra stöd.