Svenska lånord i världen

Svenska språket har ägnat sig mer åt import än export vad gäller lånord. Men visst har även svenskan lämnat spår i andra språk – ombudsman och smorgasbord är de kanske mest kända exemplen.

Människor runt dukat smörgåsbord.

Smörgåsbord, eller i den anpassade varianten ”smorgasbord”, är en av svenskans mest kända ordexporter.

Språkliga spår efter vikingarna

I dag är engelskan det språk som har mest inflytande på svenskan (läs mer på sidan Lånord i svenskan). Men för 1 000 år sedan var det annorlunda – då påverkades engelskan mycket av den nordiska närvaron på de brittiska öarna. I dag räknar man med att ett tusental engelska ord har sitt ursprung i fornnordiskan, och det finns många ortnamn med skandinaviskt ursprung. I blogginlägget Vindöga och knappar lever på Irland kan du läsa mer om de språkliga spår som vikingarna lämnat i dagens iriska.

Vissa ord som engelskan lånade in från fornnordiskan har i modern tid återimporterats till svenskan som engelska låneord (ett exempel är ordet waila som Isofs dialektologer skriver om i blogginlägget Waila och väla – när nytt möter gammalt).

Från det område som i dag är Sverige gick vikingatågen till stor del österut, och vi hittar gamla lånord från svenskan framför allt i finskan men även i estländska och ryska. Själva ordet ryska liksom Ryssland och ryss har till exempel förmodligen ett svenskt ursprung. Ordet kommer från det svenska verbet ro, som även finns i finskans namn på Sverige, Ruotsi. Rus var från början en benämning på de svear som färdades i österled.

Herra och helvetti – svenska lånord i finskan

Språken finska och svenska tillhör olika språkfamiljer (något du kan läsa mer om i kunskapsbanken om de nordiska språken), men kontakterna mellan språktalarna har i alla tider varit nära och omfattande. Från medeltid fram till år 1809 var Finland en del av Sverige, och svenskan har i hög utsträckning fungerat som förvaltningsspråk och kulturspråk. Därför finns i dag många lånord från svenskan i finska språket.

Från medeltiden hittar vi lånord som naapuri ’granne’ (från fornsvenskans nabor ’granne’), puustavi ’bokstav’, helvetti ’helvete’ och krouvi ’krog’. Andra tidiga lånord är laki ’lag’, ryöväri ’rövare’ och herra ’herre’.

Från 1800-talet och framåt har antalet svenska lånord i finskat minskat. Liksom i Sverige har engelskan blivit det dominerande kulturspråket och många nya ord i finskan lånas in därifrån.

Flygskam och ombudsman – svenska exportsuccéer

Ett av svenska språkets mest framgångsrika ordexporter på senare år är ordet flygskam, som var med på nyordslistan år 2018. Det har spridit sig till engelskan (flight shame), men också till tyskan (Flugscham), spanskan (vergüenza de volar) och franskan (honte de prendre l'avion). I dessa fall rör det sig om så kallade översättningslån, alltså ord som lånats in i översatt form. Det gäller även andra ord som svenskan lånat ut på senare tid, till exempel döstäda som i engelskan blivit death-cleaning.

De största kändisarna bland svenska lånord i världen är annars orden smörgåsbord/smorgasbord och ombudsman. Enligt Oxford English Dictionary har smorgasbord funnits i engelskan sedan slutet av 1800-talet. Även ombudsman dök upp i engelskan i slutet av 1800-talet men avsåg då specifikt den svenska företeelsen och titeln ombudsman. På 1960-talet infördes systemet även i England som behöll benämningen i sin svenska form. Ombudsman som fenomen och ord har även spridits till andra länder och språk.

Mindre kända är den enskilt största gruppen ord i engelska med svenskt ursprung: de geologiska termerna. I engelska ordböcker finns en hel rad med mineralbeteckningar som bildats av svenska geologer och sedan spridits till engelskan och flera andra språk. Några sådana exempel är acmite, hackmanite och polyargite.

Lästips

Eino Koponen (2014): Om svenskans inverkan på finskan Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 3/2014.

Erik Magnusson Petzell: Språkliga minnesmärken Länk till annan webbplats.. I: Sverigekontakt nr 1/2012. Sid 6–7.