Lånord i svenskan

Latinet har försett oss med nya ord i tusentals år. Några av de äldsta latinska lånorden, som vin (från vinum), lånades in till urnordiskan redan under de första århundradena e.Kr. Latinet ligger även bakom en del mer moderna ord, dator kommer till exempel från latinets dator ’givare’.

Efter romarrikets fall på 400-talet behöll latinet en stark ställning i den kristna kyrkan, och när kristendomen kom till Sverige tog den med sig ett stort antal nya ord till svenskan. Några sådana exempel är kristen (från christiánus ’bekännare av Kristus’), präst (från présbyter), advent (från adventus ’ankomst’) och djävul (från diabolus ’förtalaren’). Flera av dessa kristna ord var från början inlånade till latinet från grekiskan.

Latinet blev också ett viktigt språk i undervisning och lärda miljöer i Europa långt in på 1700-talet. Därför har vi många lånord som handlar om skola och utbildning, till exempel skola (från schola ’ledighet från arbete’) och skriva (scribere).

Fler lånord från latinet

• absolut (från ab solvere ’lösgöra, fullgöra’)
  
• buss (från omnibus ’för alla’)
  
• familj (från familia ’familj, hushåll’)
  
• fungera (från fungi ’förrätta, fullgöra, förvalta’)
  
• mobbare (från mobile ’den obeständiga/opålitliga hopen’)
  
• normal (från normalis ’regelrätt’)

Sett över tid är det tyskan som haft mest inflytande på svenskan vad gäller lånord. Den första vågen av tyska ord kom från lågtyskan på medeltiden i samband med att många tyska hantverkare och köpmän invandrade till de svenska städerna. De tyska immigranterna utgjorde en stor del av befolkningen i flera städer, och fick stort inflytande. Många av de inlånade orden från lågtyskan är också knutna just till handel och stadsliv, till exempel stad (Stat), köpman (Kaufmann), borgmästare (Borgermester) och betala (betalen).

Från 1500-talet kom lånorden istället från högtyskan, några exempel är artig (artig ’väluppfostrad; behaglig, av god beskaffenhet’), skaffa (schaffen ’skaffa, vara verksam’) och främling (Fremdling). Tyskan var ett viktigt internationellt språk inom vetenskap och kultur, och fortsatte att ha en stark ställning i Sverige in på 1900-talet. År 1859 infördes tyska som första främmande språk i svenska skolor, och ersattes inte av engelskan förrän år 1946.

Fler lånord från tyskan

• billig (från lågtyskans billich ’rättvis, skälig’)
  
• ganska (från lågtyskans ganz, gans ’mycket; helt’)
  
• måste (från lågtyskans moste ’vara tvungen, kunna, få’)
  
• sakta (från lågtyskans sachte ’sakta’)
  
• stad (från Stat med samma betydelse)
• trappa (från lågtyskans trappe ’trappa’)

På 1600-talet fick tyskan konkurrens av franskan som på 1700-talet blev det viktigaste främmande språket i Sverige. Den blev särskilt populär i hovet och högreståndskretsar där man hade täta kontakter med Frankrike och använde franskan som umgängesspråk. Franska lånord blev särskilt vanliga inom områden som mat, umgänge, kultur och inredning och några exempel på sådana lånord är populär (populaire), maskerad (mascarade) och byrå (bureau ’tyg­klädd skriv­pulpet; skriv­rum; kontor’).

Fler lånord från franskan

• blond (från blond med samma betydelse)
  
• dressera (från dresser med samma betydelse)
• enorm (från énorme med samma betydelse)
• frisyr (från frisure med samma betydelse)
• journalist (från journaliste med samma betydelse)
  
• modern (från moderne ’nu­tida; modern’)

Engelskan är i dag ett viktigt världsspråk och i Sverige, liksom i många andra länder, är det obligatoriskt att läsa engelska som första främmande språk (läs mer på sidan Engelskan i Sverige i kunskapsbanken om flerspråkighet).

I historien har det funnits täta band och kontakter mellan Norden och de brittiska öarna, och svenska språket har tagit in ord och uttryck från engelskan de senaste tusen åren. Engelskan har också lånat in en del ord och uttryck från nordiska språk, något du kan läsa mer om i artikeln Svenska lånord i världen.

På 1800-talet ökade antalet engelska lånord i svenskan, men det riktigt stora genombrottet kom först efter andra världskriget. Under andra halvan av 1900-talet och 2000-talet är det engelskan som lånat ut flest ord och uttryck till svenskan. Bland de nyord i svenskan som varje år uppmärksammas i nyordslistan finns många lån från engelskan. Många av de inlånade orden stannar kvar i svenskan, medan andra är tillfälliga modeord som bara stannar en kort tid. Förmodligen precis som det var med tyskan på medeltiden eller franskan på 1700-talet.

Fler lånord från engelskan

• dejt (från date)
• dissa (från diss, en kort­form av disrespect ’respektlös’)
• hamburgare (från hamburger, förkortning av Hamburger steak)
• mejl (från e-mail, förkortning av electronic mail ’elektronisk post’)
• mobil (från mobile)
• träna (från train ’öva; släpa’)

Även om språken ovan står för de flesta lånorden har svenskan fått ord och uttryck från många olika språk runtom i världen. Här hittar du några exempel:

Arabiska

• kofta (från khaftān ’kaftan’, i svenskan sedan 1672)
• madrass (från matrah ’kudde att sitta på’, i svenskan sedan 1560, inlånat via tyskan och franskan)
• keff (från keff med samma betydelse, känt i svenskan sedan 1996)

Finska

• pjäxa (från pieksu med samma betydelse, i svenskan sedan 1733)
  

• pojke (från poika ’pojke, son’, i svenskan sedan 1455)
• rappakalja (från rapakalja ’osilat spisöl’, i svenskan sedan 1866)

Italienska

• konto (från conto ’beräkning; räkenskap; räkning’, i svenskan sedan 1729)
• pajas (från pajazzo, pagliaccio ’pajas’, i svenskan sedan 1855)
• pizza (från pizza med samma betydelse, i svenskan sedan 1960-talet)

Japanska

• emoji (från e ’bild’ och moji ’tecken’)

• tsunami (från tsu ’hamn’ och nami ’våg’, i svenskan sedan 1973)

Nederländska

• apelsin (från sinaasappel ’äpple från Kina’, i svenskan sedan 1689)

• matros (från mattenoot ’sovkamrat [i häng­mattan]’, i svenskan sedan 1680)
• stiltje (från stilte med samma betydelse, i svenskan sedan 1784)

Romska

• tjej (från tjej ’flicka’, i svenskan sedan 1915)
  

• nobba (från nob ’neka’ och nobis ’nej’, i svenskan sedan 1847)
• jiddra (från jiddra med samma betydelse, i svenskan sedan 1994)

Samiska

• jokk/jåkk (från jokk ’forsande vatten­drag’, i svenskan sedan 1930)

• pulka (från pulka med samma betydelse, i svenskan sedan 1672)

Turkiska

• kalabalik (från ghalabaliq ’folk­samling’, i svenskan sedan 1713)

Maria Arnstad (2011): Coola ner! Engelska är okej Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen 1/2011.

Sven-Göran Malmgren (2002): Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800, del 1 Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 3/2002. 

Sven-Göran Malmgren (2002): Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800, del 2 Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 4/2002. 

Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström (2014): När språk möts Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 1/2014.

Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström (2014): Lånat och ärvt i svenskan Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 2/2014.

Erik Magnusson Petzell (2015): Tyska – ett nordiskt grannspråk? Pdf, 186.2 kB. I: Tidningen Sverigekontakt 2/2015.

Språket i P1: Kan alla svenskar prata franska? Länk till annan webbplats. (1 april 2019)

Mall Stålhammar (2002–2003): Engelskan i svenskan. 1. Engelska lånord under 1800-talet Länk till annan webbplats. och Engelskan i svenskan. 2. Engelska lånord under 1900-talet Länk till annan webbplats.. Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.

Karin Tikkanen (2011): Latinet lever post mortem Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen 4/2011.

Urban Östberg (2004): Svensk-nederländsk språkkontakt Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 4/2004.