Estlandssvenskarna i Aiboland

Den svenska utvandringen till Estland inleddes under tidig medeltid och pågick i flera hundra år. I samband med världskrigen flydde många estlandssvenskar till Sverige.

svartvitt fotografi med några människor som står mellan byggnader på en strand med havet i bakgrunden

Fiske och jordbruk har varit de huvudsakliga näringarna i de estlandssvenska bygderna. Bilden är tagen år 1908 vid stranden på ön Nargö – den östligaste svenskbygden i Estland. Foto: Gideon Danells fotosamling (Isof, ULMA 29086).

Utvandring på medeltiden

De första svenskarna utvandrade från Sverige och Finland till Estland någon gång under 1100- och 1200-talen. Under åren 1558—1721, då Estland var en del av det svenska väldet, kom ännu fler svenskar till området. Svenskarna bosatte sig framför allt i nordvästra delen av landet och på öarna Nargö, Dagö, Runö, Odensholm, Ormsö och Rågöarna utgjorde de en stor del av befolkningen. På estlandssvenska kallas dessa svenskbygder för Aiboland.

Tvångsförflyttning till Gammalsvenskby

Ön Dagö hade sedan medeltiden en stor svensk befolkning. År 1781 ledde en konflikt med en svensk godsägare på ön till att ungefär 1 000 av de estlandssvenska Dagöborna tvångsförflyttades till södra delen av nuvarande Ukraina. Resan från Dagö till området i södra Ukraina tog nio månader och längs vägen dog mer än hälften av köld och sjukdomar. Under den första tiden dog ännu fler och året därpå fanns bara ett par hundra invånare i den by som kallades Gammalsvenskby. Svenskbyborna behöll mycket av sina seder och traditioner, och fortfarande i dag finns det människor som talar svenska i området.

Estlandssvenska

I de gamla svenskbygderna i Estland har det svenska språket använts och bevarats ända sedan medeltiden. Den svenska dialekt som talas i området kallas för estlandssvenska och den används i viss utsträckning fortfarande i dag. Du kan läsa mer om estlandssvenskan och höra hur den låter på sidan Svenskan i Estland och Ukraina.

Flykten till Sverige

Svenskbyborna i Gammalsvenskby drabbades hårt av första världskriget och den ryska revolutionen, och år 1929 utvandrade nästan alla svenskbybor till Sverige. I Sverige fick de inte bo tillsammans utan skickades åt olika håll, vilket gjorde att en del efter en tid återvände till Ukraina. Andra emigrerade vidare till Kanada. De som stannade i Sverige bosatte sig framför allt på Gotland.

I samband med andra världskriget flydde en majoritet av alla estlandssvenskar i Estland till Sverige. Sovjetunionen invaderade Estland år 1939 och två år senare ockuperades landet av Tyskland.

Svartvitt fotografi på fyra huckleklädda kvinnor som sitter mot en husvägg och tittar bortåt.

Kvinnor från Ormsö och Runö utanför en barack i flyktinglägret i Doverstorp utanför Finspång sommaren 1944. Foto: Nils Tiberg (Isof, ULMA 7243).

De första estlandssvenskarna kom till Sverige från ön Rågö år 1940. I samband med det bildades den så kallade Rågökommittén som under hela kriget hjälpte estlandssvenskar att fly till Sverige över Östersjön. De flesta estlandssvenskar kom till Sverige under sommaren 1944.

Elvine Malvik flydde från Ormsö till Sverige sommaren 1943, strax före sin 18-årsdag. Hon berättar:

Efter en stunds väntan dyker båten upp. O Gud! Vad liten den var. Helt öppen. Är det verkligen möjligt att ta sig över Östersjön med denna farkost? Jag kunde ju inte vända. (---)

Några män stod i båten och stakade fram den från något gömställe. Det hade nu kommit fler personer till stranden som skulle följa med. Vi vadade ut till båten. Jag vadade med skorna på för de var ju ändå då blöta. När alla kommit var vi 19 personer. (---) Utrymmet i båten var utnyttjat maximalt. Det gick inte att flytta sig. Alla fick sitta stilla där de satt. Vädret var nu disigt efter regnet, sikten dålig och risken mindre att bli upptäckta av den tyska patrullbåten. Senare på kvällen klarnade det och vi kunde se Dagö försvinna långt i fjärran.

Läs hela Elvines berättelse Länk till annan webbplats.

Estlandssvenskt material i Isofs arkiv

I Isofs arkiv finns en stor estlandssvensk samling med dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur. Samlingen innehåller bland annat inspelade intervjuer, berättelser, uppteckningar och fotografier. Läs mer om samlingen på sidan Arkivsamlingar: Estlandssvenskt material.

Länkar och lästips

Länkar

Aibolands museum Länk till annan webbplats.

Eesti Kirjandusmuuseum i Tartu (The Estonian Literary Museum) Länk till annan webbplats. som inkluderar folklorearkivet Eesti Rahvaluule Arhiiv (ERA) Länk till annan webbplats.

Estlandssvenskarnas kulturförening (Svenska Odlingens vänner) Länk till annan webbplats.

Svenska litteratursällskapet i Finland Länk till annan webbplats. och webbtjänsten Finna (estlandssvenskt material från åren 1877–1934) Länk till annan webbplats.

Litteratur

Marcus Carlsten och Sofia Strömgård (2018): De sista mohikanerna i Aiboland Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk 2/2018. Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Helsingfors.

Olle Bergman (2013): Här flyr Estlands svenska Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen 2/2013.

Einar Hamberg (1997): Einar från Rickul: Einar Hambergs memoarer. Boda kyrkby.

Ernst Klein (1924): Runö: folklivet i ett gammalsvenskt samhälle. Uppsala.

Margit Rosen Norlin (2007): Berättelser från Nargö. Saltsjöbaden.

Gunnar Schantz (1967): Runö: Minnen som agronom och präst. Stockholm.

Per Söderbäck (1940): Rågöborna. Nordiska museet.

Nils Tiberg (1940): Rågösvenskan. Stockholm.