Abraham Hollmans Runö

Abraham Hollman föddes på gården Hollingers på Runö år 1903. Liksom övriga Runöbor flydde han till Sverige i samband med andra världskriget. Mot slutet av sitt liv tecknade han ur minnet en rad olika motiv från Runö. I den här utställningen kan du se ett urval av de teckningar av Abraham Hollman som förvaras i Isofs arkiv.

I det estlandssvenska materialet i Isofs arkiv finns fyra teckningsböcker efter Abraham Hollman (Isof, ULMA 29052:1–4). I dem finns teckningar som skildrar livet och naturen på Runö. Där finns också tillhörande anteckningar, och information om runska. Utställningen innehåller ett urval av bilder som är delvis beskurna.

Läs mer om Abraham Hollman

Abraham Hollman var född år 1903 på gården Hollingers. Han var Runös sista kommunalrättsordförande, ordförande för landskapet. Han dog på Lidingö år 1975.

Nästan 25 år efter att Abraham Hollman, tillsammans med de andra Runöborna, lämnat ön, tecknade han ur minnet. Här finns livet på Runö dokumenterat. En kultur som han då visste försvunnit 1944, när m/s Juhan lämnade ön med de 178 öborna. Han skildrar naturen med alla benämningar, livet i byn, husen, verktygen, kläderna, djuren, sådd, skörd, båtbygge, fiske, säljakt, högtider, firande. Naturligtvis fyren, kyrkorna och sjöräddningsbåten. Här finns också minnesbilder från andra världskriget och Runös utsatta läge. Minsta detalj är dokumenterad av en som själv har varit med. Bilderna och texterna är fyllda av det självupplevda. De saknar den distans som präglar den dokumentation som gjordes av de många folklivsforskare och andra utomstående som besökte och fascinerades av Runö. Det som uttrycktes av Ernst Klein, från Nordiska museet, efter hans första besök på ön:

Runö ett paradis för etnografer. Intressanta fynd - - -

Runö är verkligen i många hänseenden underbart. - - För en etnograf är ön ett paradis. Varje hus är i sig självt ett museumsföremål och i sitt inre ett museum, fullt av ålderdomliga ting. Människorna tala ett fornåldrigt språk som i våra ögon likna poesi. - - Människorna själva göra i mångt och mycket ett lika ålderdomligt intryck som deras gårdar och bohag. Gammaldags äro deras dygder, ärlighet, hjälpsamhet mot fränderna (dvs hela öns befolkning) och mod i de ständiga faror, för vilka de hela sitt liv äro utsatta, gammaldags är också deras mångsidiga handaskicklighet, som räcker till för så gott som alla deras behov. - -Som sagt, för en etnograf äro de idealiska, och jag måste absolut få tillfälle att vistas hos dem någon längre tid för att lära känna dem ordentligt. Nu blev det bara tid att samla – ett något så när fullständigt inventarium av dräkter, möbler. Redskap osv.” Svenska Dagbladet 26 december 1922

Abraham Hollman skildrade inte något exotisk, främmande, några museiföremål. Han ville bevara minnet av det liv han och hans familj, släkt och grannar levt på Runö. Han förstås var medveten om hur unikt det var och hur livet på Runö betraktades av forskare och andra. Men han gick sin egen väg och gjorde inte alltid som forskarna ville.

Teckning med en kvinna och två män som arbetar på en åker. Kvinnan kör en plog efter två hästar. I bakgrunden syns en gård och längre bort havet.

Potatissättning med årder. Typisk arbetsfördelning mellan män och kvinnor. Mannen i bakgrunden sprätter dynga. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 41).

Teckning föreställande män och kvinnor som drar upp två båtar på stranden vid vattnet.

Kvinnorna tar emot fiskebåtarna och hjälper till att rensa näten. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 11).

Teckning. Två män arbetar i skogen i vinterväder. Den ena kör en fullastad släde efter två hästar, den andra står med ryggsäck vid en annan fullastad släde. På marken syns fällda träd.

Timmerkörning vintertid i kronans skog. Här kunde runöborna för en billig penning hämta timmer till hus och båtar. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 44).

Teckning. Båt ligger uppdragen på stranden, på vattnet i bakgrunden syns fler båtar på längre håll.

Båtarna drogs upp på land. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 17).

Teckning. En större båt med segel på havet.

Runö i bakgrunden med fyren. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 2).

Teckning. Man står vid rodret på större båt med vita segel.

Skutan Väl från Runö. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 22).

Teckning. Två män står på en gård och hjälps åt att såga av en stor trädstock som ligger på en träställning. I bakgrunden syns tre trähus.

Brädor och plank sågades länge för hand. Till höger brunnen med vippstång. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 46).

Teckning. Åkerlandskap med två mindre väderkvarnar i förgrunden.

Kvarnbacken på Runö. Som mest fanns här åtta kvarnar, som ägdes av de olika gårdarna i lag. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 40).

Teckning. Två kvinnor står i lada och arbetar med linkärvar.

Handtröskningen började i rian, där säden först torkades. Där slog kvinnorna nekarna mot tröskbänken, tills så många korn som möjligt fallit ur axen. Sedan eftertröskade männen med slaga. Den långa halmen användes till takläggning. Även om man konstruerade ett tröskverk på 1930-talet, måste man handtröska för att få långhalm till taken. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 39).

Teckning. Ett trähus på en strand. Framför huset står en vagn dragen av två hästar med en kvinna vid tömmarna. En man håller på att lasta vagnen. Två andra män med packning och utrustning går från en på land uppdragen liten båt mot kärran. I bakgrunden syns en båt på havet.

Någon har kommit iland. En uppdragen båt och en lastad hästkärra. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 13).

Teckning. En man med vita vinterkläder står på isen med en pik och en släde. I bakgrunden syns två män som drar upp en båt på isen.

Säljägare från Runö drar båten på isen. I bakgrunden syns fyren på ön. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 24).

Teckning. Män sitter i två båtar och lägger ut när i vattnet. I båtarna hänger lyktor och månen lyser på himlen. I bakgrunden syns land med ett trähus.

Nattligt fiske med lykta. Troligtvis ålfiske. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 15).

Teckning. En stor grupp män drar en båt på en kärra. I bakgrunden syns en gård med en grupp trähus.

Dags att sjösätta en jala. Då krävdes det mycket muskelkraft. I bakgrunden en runögård och jordkällare. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 20).

Teckning. En kvinna och två män arbetar på gårdsplan framför ett hus. Kvinnan står vid ett bord och rensar fisk, en man står bredvid och lägger fisk i tunna. Vid husväggen står en man och arbetar med fiskeutrustningen.

Rensning och insaltning av fisk. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 14).

Teckning. en man och en kvinna sitter på knä vid en åker och sätter eller tar upp potatis. Vid åkern står en vagn och i bakgrunden syns en havsvik.

Potatisupptagning. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 42).

Teckning. Fiskebodar med båtar på land utanför sett från sjön med vatten i förgrunden.

”Kunsstranden. Meiorna (fiskebodarna) och båtarna på land för vintern”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 29).

Teckning. En strand med ett träd och havet i bakgrunden där en större båt syns långt borta.

”Här är Limobackan här utanför måste ångbåtar ankra ute på redden 1-2 kilometer ute och så fick Runöborna ro in dom Turisterna från Riga och Arensburg och Pärnu. Emellanåt var 3 st båtar på samma gång då hade gubbarna att göra å ro iland alla folket och nu sista tiden var bryggan borta, då fick de bära på ryggen folket till torra landet. Nu senare tiden nu hade ju Runöborna sina motorbåtar (och) det gick nu fortare att få iland turisterna. Dom kommo i Juni månad och sista vändan var i Augusti månaden. Och turisterna hade musik med sig på varje ångbåt. Det hördes långt ute på sjön då tutade båten som vi började höra av musiken och då blev det liv i byn”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 51).

Teckning. Två roddbåtar med folk närmar sig land och en man bär en man på ryggen. I förgrunden syns solande turister, och i bakgrunden på havet en ångbåt och en roddbåt.

”På så sätt som här på bilden - - fick turister komma iland på Runö från 1850 talet tills 1939. Folket fick bäras iland från roddbåtarna och likadant om dom skulle ombord till ångbåten. Ångbåtarna fick ankra ute på redden från 1 km till 2 km från Runö när det var lugnt väder var det bra att få dom iland men blev det hård vind där var det dåligt. Vågor kom ihop i lä av landet så långt ute från landet det hände att en Runöpojke fick tummen avklippt mellan roddbåten och ångbåtssidan och om det kom tre båtar på en gång då kunde det vara 1000 personer på en gång då var det att sno på.”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 52).

bild

”Det här är Hobers kjäre (kärret), här ror jägaren med sin hoapen i Hoberskjäret och ska lägga ut sina vättar (för fågeljakt)”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 46).

Teckning. Fyra män sitter vid husvägg, en av dem lagar när, en annan har en bössa liggande över knäna.

”Här under fiskbodsvägget sitta männen och någon lagade nät och då spanades det utåt sjön efter vikan (sälen) och då satt man färdig med bössan fram över knäna, som här”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 27).

Teckning. Tre män sitter i en bastu. En av männen har ett barn i knät och framför dem står en utklädd figur med hög hatt och risknippe i handen.

”Julafton den intogs klockan 2 (14) då avselades hästar och allt arbete upphördes (---) tills skymningen då fick männen gå först i bastun sen kvinnfolket efter dem. När alla karlar var i bastun då kom julgåsan in för att höra barnen (---)”. Det var en kvinna som klädde ut sig till ’julgåsen’. Hon gick runt till barnen när de var i bastun och förhörde dem på bibliska berättelsen. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 14).

Teckning. Familj sitter vid bord och framför dem står en utklädd figur med en halmkärve under armen och framför denne står en stor korg. En julgran syns i bakgrunden.

”När alla var färdiga med bastun så väntades på Kinken (jultomten) så kom han in med gran och halmkärven och en korg med kinkskaka i och saker (julklappar)”. Det var samma julklappar som delades ut varje år. När julen var över var det färdiglekt och man stoppade undan julklapparna till nästa år. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 14).

Ett par som dansar bredvid två spelmän.

”Dansen pågår under julen, det kunde bli dans för ungdom på annandag jul och tredjedag jul. Då fick halmen sopas av golvet i en hörna då kunde det bli dans av alla åldrar så att julfriden var god”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 18).

Teckning. Tre kvinnor står med vatten upp över knäna och sköljer tvätt. Vid dem står en kärra spänd efter två hästar, och på kärran står tunnor med kläder.

”Då kördes med hästarna alla kläderna (---) för att sköljas i sjön för saltvattnet skulle göra kläderna rena och vita”. Man tvättade med hemgjord tvål, som gjordes på hästister. Första stortvätten efter vintern var i Maj och då fick det bli talko. Alla hjälptes åt. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 33).

Teckning. Man ligger i sängen och vid sängen står en präst med uppslagen bok.

”Husförhör pågick hela februarimånaden och alla blevo förhörd fast än någon var sjuk sängliggande i detta hemmet”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 21).

Teckning. Man som kör lastad vagn efter två hästar mot en väderkvarn.

”Runö väderkvarn från 1700 till 1944. Till väderkvarn för malning mot jul. Malt till öl och mjöl till kakobrö och hoitbrö och setjurbröd hoitbröd (vetebröd)”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 3).

Teckning. Kvinna lindar upp garn från stora rullar på en stor träställning.

”I mars månad så börjades lagas till väva då var det färdigspunnet garnet till det som skulle vävas”. Här är en kvinna som varpar. Kvinnorna vävde vadmal och linneväv. Vadmalsväven valkades i tvålvatten genom att först stötas med trästötar och sedan rullas och sträckas på en trärulle. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 23).

Teckning. En man och en kvinna hjälps åt att hänga upp stora tygsjok på en torkställning i trä.

”Båda vävarna hängdes upp på klädesstängerna som här syns på bilden. (---) Förr hade varje hem på tomten sådana klädestorkstänger som kläder sattes i tork på”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 32).

Teckning. Man står i humlegård och virar skott runt en trästör.

”Humleodling på Runö i slutet på maj månad. Då ficks det slå ner krakstörarna vid varje skott som var så långt att det gick att viras kring stånget (stören)”. Eget öl gjordes i stor mängd i varje gård. Inte minst till de stora högtiderna. Vid den här tiden var det främst öl som dracks. Tidigare hade man också bränt brännvin i gårdarna. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 11).

Teckning på gård.

Fyren och fyrmästarens bostad. Fyren var tillverkad 1877 av Gustave Eiffels firma i Frankrike på rysk beställning. Fyrmästaren var myndigheternas representant på Runö. Här gjorde också de unga männen på Runö sin värnplikt. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 21).

Teckning. Man sitter på taket på en kolmila i skogen.

Här tillverkas tjära, något som var särskilt viktigt för båtbyggeriet. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 26).

Teckning. Två män och en kvinna följer en stor skock får ut genom en grind.

Fåren släpps på bete. Före skiftet 1930 var alla djur frigående, sedan hölls de på särskild betesmark. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 27).

Kvinna sitter på knä i gräset och matar gäss.

Gässen matas. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 32).

Två män med gevär på ryggen står med en hund på en udde vid vattnet.

Fågelskyttar. I bakgrunden syns livräddningsstationen. Det fanns också gott om hundar på ön. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 35).

Två män arbetar på en gårdsplan.

Sälskinnen spändes upp och torkades. De användes bland annat till runöbornas vanliga skor, en slags mockasiner. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 33).

Relaterat innehåll

I rörelse

Runö

Estlandssvenskarna i Aiboland

Svenskan i Estland och Ukraina

Mer på isof.se

Arkiv och insamling: Estlandssvenskt material