- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- I rörelse
- Flyttar över Östersjön
- Estlandssvenskarna i Aiboland
- Runö
- Abraham Hollmans Runö
Abraham Hollmans Runö
Abraham Hollman föddes på gården Hollingers på Runö år 1903. Liksom övriga Runöbor flydde han till Sverige i samband med andra världskriget. Mot slutet av sitt liv tecknade han ur minnet en rad olika motiv från Runö. I den här utställningen kan du se ett urval av de teckningar av Abraham Hollman som förvaras i Isofs arkiv.
I det estlandssvenska materialet i Isofs arkiv finns fyra teckningsböcker efter Abraham Hollman (Isof, ULMA 29052:1–4). I dem finns teckningar som skildrar livet och naturen på Runö. Där finns också tillhörande anteckningar, och information om runska. Utställningen innehåller ett urval av bilder som är delvis beskurna.

Potatissättning med årder. Typisk arbetsfördelning mellan män och kvinnor. Mannen i bakgrunden sprätter dynga. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 41).

Kvinnorna tar emot fiskebåtarna och hjälper till att rensa näten. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 11).

Timmerkörning vintertid i kronans skog. Här kunde runöborna för en billig penning hämta timmer till hus och båtar. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 44).

Båtarna drogs upp på land. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 17).

Runö i bakgrunden med fyren. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 2).

Skutan Väl från Runö. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 22).

Brädor och plank sågades länge för hand. Till höger brunnen med vippstång. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 46).

Kvarnbacken på Runö. Som mest fanns här åtta kvarnar, som ägdes av de olika gårdarna i lag. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 40).

Handtröskningen började i rian, där säden först torkades. Där slog kvinnorna nekarna mot tröskbänken, tills så många korn som möjligt fallit ur axen. Sedan eftertröskade männen med slaga. Den långa halmen användes till takläggning. Även om man konstruerade ett tröskverk på 1930-talet, måste man handtröska för att få långhalm till taken. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 39).

Någon har kommit iland. En uppdragen båt och en lastad hästkärra. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 13).

Säljägare från Runö drar båten på isen. I bakgrunden syns fyren på ön. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 24).

Nattligt fiske med lykta. Troligtvis ålfiske. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 15).

Dags att sjösätta en jala. Då krävdes det mycket muskelkraft. I bakgrunden en runögård och jordkällare. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 20).

Rensning och insaltning av fisk. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 14).

Potatisupptagning. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:4 sid 42).

”Kunsstranden. Meiorna (fiskebodarna) och båtarna på land för vintern”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 29).

”Här är Limobackan här utanför måste ångbåtar ankra ute på redden 1-2 kilometer ute och så fick Runöborna ro in dom Turisterna från Riga och Arensburg och Pärnu. Emellanåt var 3 st båtar på samma gång då hade gubbarna att göra å ro iland alla folket och nu sista tiden var bryggan borta, då fick de bära på ryggen folket till torra landet. Nu senare tiden nu hade ju Runöborna sina motorbåtar (och) det gick nu fortare att få iland turisterna. Dom kommo i Juni månad och sista vändan var i Augusti månaden. Och turisterna hade musik med sig på varje ångbåt. Det hördes långt ute på sjön då tutade båten som vi började höra av musiken och då blev det liv i byn”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 51).

”På så sätt som här på bilden - - fick turister komma iland på Runö från 1850 talet tills 1939. Folket fick bäras iland från roddbåtarna och likadant om dom skulle ombord till ångbåten. Ångbåtarna fick ankra ute på redden från 1 km till 2 km från Runö när det var lugnt väder var det bra att få dom iland men blev det hård vind där var det dåligt. Vågor kom ihop i lä av landet så långt ute från landet det hände att en Runöpojke fick tummen avklippt mellan roddbåten och ångbåtssidan och om det kom tre båtar på en gång då kunde det vara 1000 personer på en gång då var det att sno på.”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 52).

”Det här är Hobers kjäre (kärret), här ror jägaren med sin hoapen i Hoberskjäret och ska lägga ut sina vättar (för fågeljakt)”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 46).

”Här under fiskbodsvägget sitta männen och någon lagade nät och då spanades det utåt sjön efter vikan (sälen) och då satt man färdig med bössan fram över knäna, som här”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:3 sid 27).

”Julafton den intogs klockan 2 (14) då avselades hästar och allt arbete upphördes (---) tills skymningen då fick männen gå först i bastun sen kvinnfolket efter dem. När alla karlar var i bastun då kom julgåsan in för att höra barnen (---)”. Det var en kvinna som klädde ut sig till ’julgåsen’. Hon gick runt till barnen när de var i bastun och förhörde dem på bibliska berättelsen. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 14).

”När alla var färdiga med bastun så väntades på Kinken (jultomten) så kom han in med gran och halmkärven och en korg med kinkskaka i och saker (julklappar)”. Det var samma julklappar som delades ut varje år. När julen var över var det färdiglekt och man stoppade undan julklapparna till nästa år. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 14).

”Dansen pågår under julen, det kunde bli dans för ungdom på annandag jul och tredjedag jul. Då fick halmen sopas av golvet i en hörna då kunde det bli dans av alla åldrar så att julfriden var god”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 18).

”Då kördes med hästarna alla kläderna (---) för att sköljas i sjön för saltvattnet skulle göra kläderna rena och vita”. Man tvättade med hemgjord tvål, som gjordes på hästister. Första stortvätten efter vintern var i Maj och då fick det bli talko. Alla hjälptes åt. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 33).

”Husförhör pågick hela februarimånaden och alla blevo förhörd fast än någon var sjuk sängliggande i detta hemmet”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 21).

”Runö väderkvarn från 1700 till 1944. Till väderkvarn för malning mot jul. Malt till öl och mjöl till kakobrö och hoitbrö och setjurbröd hoitbröd (vetebröd)”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 3).

”I mars månad så börjades lagas till väva då var det färdigspunnet garnet till det som skulle vävas”. Här är en kvinna som varpar. Kvinnorna vävde vadmal och linneväv. Vadmalsväven valkades i tvålvatten genom att först stötas med trästötar och sedan rullas och sträckas på en trärulle. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 23).

”Båda vävarna hängdes upp på klädesstängerna som här syns på bilden. (---) Förr hade varje hem på tomten sådana klädestorkstänger som kläder sattes i tork på”. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 32).

”Humleodling på Runö i slutet på maj månad. Då ficks det slå ner krakstörarna vid varje skott som var så långt att det gick att viras kring stånget (stören)”. Eget öl gjordes i stor mängd i varje gård. Inte minst till de stora högtiderna. Vid den här tiden var det främst öl som dracks. Tidigare hade man också bränt brännvin i gårdarna. Teckning: Abraham Hollman 1973 (Isof, ULMA 29052:2 sid 11).

Fyren och fyrmästarens bostad. Fyren var tillverkad 1877 av Gustave Eiffels firma i Frankrike på rysk beställning. Fyrmästaren var myndigheternas representant på Runö. Här gjorde också de unga männen på Runö sin värnplikt. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 21).

Här tillverkas tjära, något som var särskilt viktigt för båtbyggeriet. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 26).

Fåren släpps på bete. Före skiftet 1930 var alla djur frigående, sedan hölls de på särskild betesmark. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 27).

Gässen matas. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 32).

Fågelskyttar. I bakgrunden syns livräddningsstationen. Det fanns också gott om hundar på ön. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 35).

Sälskinnen spändes upp och torkades. De användes bland annat till runöbornas vanliga skor, en slags mockasiner. Teckning: Abraham Hollman 1968 (Isof, ULMA 29052:1 sid 33).
Relaterat innehåll
I rörelse
Svenskan i Estland och Ukraina
Mer på isof.se
Arkiv och insamling: Estlandssvenskt material