Projektet Uppfattningar och uppskattningar av ”svenska med något utländskt”

En studie om attityder till brytning och förortsklang i Sverige.

Vi människor skapar oss ofta en bild av andra bara utifrån deras röster. Det gör vi alla, automatiskt och omedvetet, till exempel när vi hör en obekant person tala på radio eller i telefon. Men vilket intryck gör en röst med en viss accent egentligen på en lyssnare? Och hur bra är vi på att känna igen olika accenter?

En människas uttal innehåller ofta en hel del ledtrådar om hennes bakgrund. För många lyssnare är det kanske lätt att höra att någon kommer från Sydsverige eller från Västsverige, men hur bra är vi på att känna igen andra accenter; särskilt accenter som hänger ihop med att talaren är flerspråkig och har ett annat modersmål än svenska? Det är frågor som Språkrådet undersöker i projektet ”Uppfattningar och uppskattningar av ’svenska med något utländskt’”.

I projektet har vi bland annat samlat in data genom en webbenkät med ljudklipp och frågor om olika accenter. Det är många olika frågor som vi vill få svar på. Vi vill till exempel titta på om det finns någon skillnad mellan könen i fråga om hur pass bra man är på att identifiera olika former av accent, eller om det är någon skillnad mellan människor i olika åldrar eller från olika delar av landet. Är till exempel yngre, som har växt upp i ett Sverige som blivit allt mer flerspråkigt, bättre på att känna igen olika accenter? Och är det så att de som ofta träffar människor med annan språklig bakgrund också tycker att de flesta accenterna är lätta att förstå? Hur är sambandet mellan graden av accent och begriplighet: upplevs kraftiga accenter som svåra att förstå, eller beror det här med begriplighet snarare på vilken accent det är fråga om? Och bedöms vissa accenter som finare och mer tilltalande än andra?

Vi vill också ta reda på hur människor som själva har en accent ser på sitt eget sätt att tala svenska, och hur de upplever att de blir bemötta av andra ute i det svenska samhället. Därför har vi samlat in berättelser från andraspråkstalare med många olika modersmål. Berättelserna vittnar om vitt skilda erfarenheter och upplevelser.

Rapport: Migrationsrelaterad språklig variation

Sverige är ett flerspråkigt land – det talas ungefär 200 språk här. Människor med många olika modersmål lär sig alltså svenska utifrån en mängd olika språkliga bakgrunder. De allra flesta som lär sig ett språk i vuxen ålder uppvisar en form av språklig variation som vi kallar brytning.

I rapporten Migrationsrelaterad språklig variation (2022) redovisas resultatet från en undersökning om hur människor i Sverige i dag ser på brytning i olika sammanhang. Är det mer acceptabelt att till exempel en snickare talar svenska med brytning än att en statsminister gör det? Hur är det med svensklärare, som ska lära ut själva språket? Och hur ser man på den sortens svenska som kan höras hos talare som är födda i Sverige och som har växt upp i mångspråkiga förorter? Kan den inkluderas i den inomspråkliga variationen som en dialektal form av svenska?

Projektfakta

Projektdeltagare: Ellen Bijvoet, Språkrådet på Isof och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet

Pågår: 2021–2023

Finansiering: Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.