Projektet Svenskt dialektlexikon (SDL)

Projekt för att ta fram en översiktlig dialektordbok.

morötter i knippe

Det skånska dialektordet barkanrot (morot) finns med i det kommande dialektlexikonet.

I SDL tas inte alla ord upp som använts i dialekterna, utan det är framför allt särdialektala ord som behandlas, det vill säga ord som bara funnits i dialekterna och inte i standardsvenskan. Endast ordförrådet i svenska dialekter inom det nuvarande Sveriges gränser behandlas. Lexikonet blir den första översiktliga dialektordboken sedan J. E. Rietz Svenskt Dialekt-lexikon utgavs 1862–67.

Materialet som SDL bygger på är en dialektordsamling som finns vid Isofs arkiv i Uppsala. Samlingen innehåller drygt sju miljoner ordlappar, där de äldsta uppgifterna är från 1600-talet.

Ordbokens artiklar innehåller framför allt uppgifter om ordens betydelse. Språkprov är också viktiga för att visa hur orden använts. Det anges även hur orden uttalas, i de fall uttalet avviker från standardsvenskan.

Lexikonets främsta målgrupp är den dialektintresserade allmänheten, däribland gymnasieelever, studenter och personer med intresse för hembygd, släktforskning etc.

Arbetet med Svenskt dialektlexikon (SDL) pågår och färdigställt manus kommer så småningom att publiceras digitalt.

Bakmes, pytters, örhög

Här ser du några smakprov på hur ordbokens artiklar är tänkta att se ut.

Smakprov från SDL

bakmes

m. [-mes, -meis] ett slags pardans där paret roterar motsols; bakmes kombineras ofta med polska Dal Härj Med Jämtl Ång. Skô mö (vi) dânse bakmes? Härj.

barkanrot äv. barkana-, barkane-

f. [barkan-, barken- o.d.] morot Skåne Hall. Barrkenarödderna va hollia (ganska) stora i aor Hall. (Soppan) ä kokt på allt slags kyd (kött)... å så mä pantoffler å barkannerödder i Skåne.

björnbär

n. [vanl. bjânn-, bjönn-, bjömm-, benn-, bemm-, bjan- o.d.] 1 blåbär Västm Dal Norrl. 2 odon Häls Med Jämtl Ång. 3 ormbär Häls Jämtl Ång Lappl. 4 ripbär Jämtl Lappl. 5 tranbär Jämtl Ång Lappl Norrb. 6 hönsbär Jämtl Ång.

bänska

v. (försöka) tala förnämt; tala fint o. tillgjort; äv. i fråga om dialekttalande: försöka tala riksspråk Gotl Uppl Häls Härj. Hä va fell (väl) te bänska å en sa:a "vapenhuse", sô dåmm jetta (måste) vränga täll-e på nå vis Häls.

itände

n. stickor, spån o.d. att tända med; tändved Smål Hall Västg. (Tjärved) ä bra te itänne Hall.

oxöga

n., äv. f. 1 backsippa Smål Hall Västg Östg Uppl. 2 midsommarblomster Östg Sörml. 3 växten klätt Smål Östg.

pytters

s. oböjl. [pyttesj, pyttis o.d.] helvete, helsike; vanl. i interj. Häls Ång Västb Lappl. Han for te pyttesj, han for till pytters Häls. Pyttesj nann gang! pytters någon gång, helvete heller, absolut inte Ång. Han börjä stort men dä jekk ått pyttärs för-n, han började stort men det gick åt pytters för honom Lappl.

öna

v. [öna, ynna, åina o.d.] om tacka: lamma Götal. Sön (tackan) har önnt å fått tve£inga Västg.

örhög

adj. stolt, som går och sträcker på sig; äv.: intresserad, uppmärksam; förvånad Värml Västm. Nu va han örhög när han fekk en ny kôstymm på sä Värml.

Projektfakta

Projektdeltagare

  • Annika Karlholm, forskningsarkivarie dialekter, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala
  • Eva Thelin, forskningsarkivarie dialekter, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala

Resultat/kunskapsförmedling
Dialektordbok