Projektet Namnfraser i äldre tid

I projektet undersöks hur enskilda individer omtalas från 1200-talet till 1700-talet.

Omtalssättet avslöjar mycket om hur människor identifierades och kategoriserades i sin samtid. En hypotetisk person kunde i olika sammanhang kallas hustru Anna, Anna Larsdotter eller Olaf skomakares hustru. Sådana fraser kallas här namnfraser.

Projektet syftar till en kartläggning av namnfrasen i tid och rum. Inom undersökningsperioden ligger tyngdpunkten på tiden mellan 1450 och 1520. Följande frågor skall utredas närmare:

  • Hur identifierades och identifierade sig tidens människor med hjälp av namnfrasen?
  • Vad avgör om en individ namnges eller inte?
  • Vad avgör om en individ omtalas med blotta förnamnet eller med en mer omfattande namnfras?
  • Vilka delar av namnfraserna är tätt knutna till förnamnet och vilka utgör mer eller mindre löst anknutna bestämningar?
  • Vilka delar av namnfraserna är egennamn eller delar av egennamn, och vilka är det inte?
  • Hur varierar namnfrasernas betydelse och form kronologiskt, geografiskt, socialt, mellan könen och efter texttyp?

Exempel på namnfraser

  • discretus vir dominus Bero Longus canonicus eiusdem (1304)
    Kan översättas ’skälig man herr Björn Lång, kanik [i Skara]’.
  • Fulko Jonsson (1311)
    Frasen kommer från en latinsk text; förnamnet Folke är latiniserat men fadersnamnet Jonsson har skrivits i svensk form.
  • hedhirlekin fru fru Ramfrydh Bændiczdottyr (1359)
  • Jønis i Svartenø (1420)
  • Mans [Måns] køpmantz piga (1493)
  • Peder Grönskalle (1558)
  • hustru Karin fiskeblöterske (1558)
    En fiskblöterska var en kvinna som blötte och sålde torkad fisk.
  • M[äster] Lars (1606)
    Mäster Lars är mer känd som Laurentius Paulinus Gothus, senare ärkebiskop.
  • Herr Åkerman (1666) och Brita Lundholm (1730)

Namnfraserna illustrerar de moderna släktnamnens utbredning från och med 1600-talet. Åkerman var professor, Brita Lundholm var piga.

Publikationer

2008: Omtal av individer i Sverige under äldre tid. Fastars namnfraser under 1300-talet. I: Norræn nöfn – Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun/Nordiska namn – Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11–14 augusti 2007. (NORNA-rapporter 84.)

2008: Svenska namnfraser i äldre tid. Presentation av ett forskningsprojekt. I: Studia anthroponymica Scandinavica 26.

2009: Designations of origin in 15th-century Stockholm. Länk till annan webbplats. I: Names in multi-lingual, multi-cultural and multi-ethnic contact. Proceedings of the 23rd International Congress of Onomastic Sciences. Toronto.

2010: Brattingsborgh och Frøghdenborgh – och några andra tillnamn i Stockholms medeltida stadsböcker. Länk till annan webbplats. I: Studia anthroponymica Scandinavica 28.

2010: Maisa på samhällets botten. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.

2011: Maisa på samhällets botten – ett par tillägg. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.

2013: Tierp(e) och några andra medeltida ortnamnsidentiska binamn. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.

2015: Namnfrasvariation och sociala gränser i det senmedeltida Stockholm. I: Navne og skel – Skellet mellem navne. Rapport fra Den femtende nordiske navneforskerkongres på Askov Højskole 6.–9. juni 2012 1. (NORNA-rapporter 91:1.)

2016: Nya attribut – nya namn. Namnfraser ca 1500 och ca 1700 – en jämförelse. Länk till annan webbplats. I: Studia anthroponymica Scandinavica 33 (2015).

2016: Att kallas och att heta Om dictus-formler med utgångspunkt i senmedeltidens Stockholm. Länk till annan webbplats. I: Navn og navnebærer. Rapport fra NORNAs 45. symposium i Skagen 1.–4. oktober 2014. (NORNA-rapporter 93.)

2018: Occupational designations in late medieval Stockholm. I: Namen und Berufe. Leipzig. (Onomastica Lipsiensia 13.)

2020: Ett senmedeltida kriminaldrama sett med socioonomastiska glasögon Länk till annan webbplats. (blogginlägg).

Projektfakta

Projektet är ännu inte avslutat men bedrivs med låg intensitet. För de hittillsvarande resultaten, se rubriken Publikationer ovan.

Projektansvarig
Lennart Ryman, forskningsarkivarie namn, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.

Finansiering
Projektet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.