Projektet Ägonamn på södra Öland

Projektet undersöker den språkliga dimensonen av UNESCO:s världsarvsområde Södra Ölands odlingslandskap. Projektet är avslutat.

År 2013 inledde Isof projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Tanken var att projektet skulle belysa den språkliga dimensionen av Unescos världsarvsområde, framför allt genom att undersöka vad man kallat olika ägor. Har det skett någon förändring i hur och vad man döper åkermarker, hagar och ängar till genom åren? Vad berättar namnen för historia, och vad säger namnen om hur livet på ön har förändrats? Vad avslöjar namnen om hur vårt språk har utvecklats, och ger det ledtrådar om hur språket kan komma att utvecklas i framtiden?

Insamling av ägonamn

I projektet har över 3 800 ägonamn samlats in. Detta har gjorts genom att kartlägga både dagens namnbruk och namnbruket omkring år 1960. Det är ett stort arbete som hade varit omöjligt att genomföra utan hjälp. Tack vare ett stort engagemang från medlemmar i hembygdsföreningarna i Södra Ölands odlingslandskap finns nu namn från 52 byar i tolv socknar dokumenterade. Allt som allt har cirka 200 personer varit delaktiga i projektet.

Inom projektet har en ny teknik för ortnamnsuppteckning prövats ut. Vi har också arbetat för att öka medvetenheten om och bruket av ägonamn inom världsarvsområdet.

Läs rapporten om ägonamn på södra Öland

Inom ramen för forskningsprojektet har rapporten Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst tagits fram. Den beskriver projektet och visar resultatet av de analyser som har genomförts för att beskriva förändringar i namnbruket och skillnader mellan olika områden på södra Öland.