Varifrån kommer ditt efternamn?

Under 1900-talet bytte många personer i Sverige bort sina son-namn till unika efternamn. Dessa namn har ibland kallas ”tagna” efternamn, men vi namnforskare brukar istället säga ”nybildade” efternamn. Om du har ett nybildat efternamn finns det goda möjligheter att ta reda på mer om namnets ursprung.

Efter en ny lag, ”släktnamnsförordningen”, år 1902 var alla som ville byta till ett nybildat efternamn tvungna ansöka till en myndighet. Ansökningarna finns sparade på olika arkiv runtom i Sverige beroende på när namnbytet gjordes. Det är genom dessa ansökningar som du kan ta reda på mer om ditt nybildade efternamn. Här följer en liten guide till hur du kan hitta ansökningen och vilken information du kan hitta i den.

Ta reda på när namnbytet gjordes

För att kunna hitta ansökningen som rör ditt namn behöver du veta vilket år som namnbytet gjordes och helst också datumet. Här får du tips på tre tillvägagångssätt för att ta reda på det:

1. Sök efter efternamnet i Kungliga bibliotekets ”Svenska dagstidningar”

Om namnbytet gjordes någon gång under 1930–1960-talet är det relativt enkelt att hitta både år och datum. Det var nämligen så att de stora dagstidningarna varje vecka publicerade listor över nya efternamn, eller släktnamn som det hette då. Eftersom ett nybildat efternamn ofta är unikt är det första sökresultatet i Svenska dagstidningar en sådan lista. Notisen publicerades ofta dagen efter att namnbytet hade godkänts. Här finns mer information om Svenska dagstidningar: https://tidningar.kb.se/ Länk till annan webbplats..

2. Sök i en lista över efternamn utgiven år 1920

Om du inte hittar ditt efternamn när du söker i Svenska dagstidningar är det svårare att få reda på exakt vilket år namnbytet gjordes. Du kan då söka efter ditt namn i en lista som gavs ut 1920 och innehåller samtliga efternamn i Sverige: Sverges familjenamn 1920 (stavningen av Sverige är en del i dåtidens stavningsdebatt). Om du hittar ditt namn där, samtidigt som du vet att namnbytet gjordes under tidigt 1900-tal, har namnbytet troligen gjorts någon gång mellan åren 1902 och 1919. Sverges familjenamn 1920 finns digitaliserad (se länk nedan).

3. Kontakta respektive arkiv

Om du ändå inte hittar ditt namn när du gjort på de två sätten ovan kan kontakta något av arkiven (se nedan).

I vilket arkiv hittar jag ansökningen?

Om du vet vilket år, eller ungefär vilket år, som namnbytet gjordes så följer här information om i vilka arkiv som ansökningarna finns.

Länsstyrelsen, namnmyndighet åren 1902–1919

Ansökningarna som gjordes till Länsstyrelsen finns i respektive läns arkiv och förvaras på något av Riksarkivets arkiv runtom i landet. För att hitta ansökningen behöver du alltså veta i vilket län som namnbytet gjordes. Hur ansökningarna är arkiverade varierar mellan länen och det är bäst att du kontaktar det aktuella arkivet så kan de hjälpa dig att hitta rätt.

Ecklesiastikdepartementet, namnmyndighet åren 1919–1921
Justitiedepartementet, namnmyndighet åren 1921–1946

Ansökningarna som gjordes till departementen finns på Riksarkivet i Stockholm (depå Marieberg) i Justitiedepartementets huvudarkiv. Ansökningarna är en del av konseljhandlingarna och är sorterade efter det datum som ansökningen behandlades i konseljen.

Statistiska Centralbyrån, namnmyndighet åren 1946–1962
Patent- och registeringsverket, namnmyndighet åren 1962–2017

Ansökningar som gjordes till dessa två myndigheter förvaras i Patent- och registreringsverkets arkiv i Söderhamn och är arkiverade efter beslutsdatum.

Från 2017 beslutar Skatteverket om alla namnbyten.

Vilken information kan jag finna i ansökningen?

När du väl har fått tag på ansökningen kommer du att märka att den kanske inte ser ut som du hade trott, särskilt om den är gjord före 1950-talet. Då var nämligen de flesta ansökningar i form av handskrivna brev och inte på blanketter som vi är vana vid idag. Ett exempel på hur en ansökning från 1900-talets kan du se hos Stockholmskällan: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30864 Länk till annan webbplats..

Oavsett om ansökningen är ett brev eller en blankett så innehåller de följande information:

• Vilket eller vilka namn som önskades. Ansökningarna innehåller ofta fler än ett namnförslag, men bara ett kunde godkännas.
• Sökandes civilstånd och eventuella barn.
• Sökandes yrke uppges ibland, främst under 1900-talets första hälft.
• Om det är flera syskon som söker samtidigt finns det en släktutredning.

I vissa fall innehåller ansökningarna också en motivering till namnbytet. I ansökningar före år 1964 är det dock ovanligt att det finns en sådan eftersom personer som bytte bort son-namn inte behövde motivera sitt namnbyte enligt dåvarande namnlag. Om din släktning inte bar ett son-namn innan namnbytet är det dock högst troligt att det finns en motivering.

Hur valdes mitt nybildade efternamn?

Ansökningen innehåller troligen ingen information om hur namnet valdes. Traditionellt har många efternamn i Sverige bildats utifrån något ortnamn som den som bytte till efternamnet hade anknytning till. Exempelvis kan ett namn som Almqvist bildas av ortnamnet Almby. Du kan kanske inte kan spåra ditt efternamn till någon ort och undrar var din släktning fick namnet eller inspiration till namnet ifrån. Här nedan presenteras tre möjliga alternativ: Namnet är valt från Svensk namnbok, namnet kommer från en namnbyrå och namnet är skapat av den som bytte namn.

Namnet är valt från Svensk namnbok

Under åren 1921–1979 gav svenska staten ut sex listor med efternamnsförslag, så kallade ”namnböcker”, med sammanlagt cirka 170 000 namnförslag. Några av dem finns tillgängliga digitalt (se länkar nedan). De två mest populära namnböckerna är från 1921 och 1940 och kanske finns ditt efternamn i någon av dem?

Namnet kommer från en namnbyrå

Under framför allt 1930- och 1940-talet var det vanligt att personer som bytte till nybildade efternamn anlitade en namnbyrå. Namnbyråerna hjälpte till med själva ansökningen och gav även förslag på nya efternamn. Om du har hittat ansökningen kan du titta nere i vänstra hörnet på första sidan. Om namnbytet är gjort med hjälp av en namnbyrå finns där en stämpel med namnbyråns namn. Längre ner finns länkar där du kan läsa mer om namnbyråer.

Namnet är skapat av den som bytte namn

Inte alla valde namnet från en lista eller fick det från en namnbyrå. Uppfinningsrikedomen kring efternamn har varit, och är, stor så det är mycket möjligt att din släktning kommit på namnet själv.

Nu har du fått lite vägledning om hur du kan forska vidare om ditt nybildade namn. Om du har frågor om namn, är du välkommen att höra av dig till oss på namn@isof.se.

/Johan Hedberg