Namnbloggen

Skarpan, Kilen och Farfarshagen

Vilken farfar gav namn åt Farfarshagen? Forskningsarkivarie Josefin Devine har tittat nämre på tre ägonamn i Uppland.

Flygfoto över ett litet samhälle med åkermark. Texten Skrapan, Kilen och Farfarshagen står med text på tre åkerlappar.

Kartunderlag från Lantmäteriets karttjänst Min Karta.

Vi befinner oss i Uppland, närmare bestämt i Jumkils socken nordväst om Uppsala. Ägonamn nu igen!?, säger ni. Ja, dessa ägor och deras namn illustrerar flera återkommande namnmotiv för åkrar och liknande. Namnet Skarpan innehåller troligen ordet skarp; i Uppland har ordet upptecknats många gånger i betydelsen ’torr, hård’, ofta om åkermark (men även om till exempel bröd). Namn som anspelar på jordens beskaffenhet återkommer ofta bland ägonamn, både smickrande sådana eller raka motsatsen. Kilen däremot är ett namn där man genast kan misstänka att formen på åkerlappen har något med saken att göra. Kartan illustrerar väl att det finns potential för en sådan tolkning, och det saknas inte heller paralleller till en sådan namngivning.

Men en åker som kallas Farfarshagen, hur ska man veta vem det syftar på? Ortnamnsregistret är fullt av ägonamn innehållande farfar, morfar, mormor och så vidare, sammansättningar med till exempel ‑vången, ‑åkern, ‑lyckan, ‑lindan, ‑trädan, ‑löten, ‑gärdan, ‑horvan, ‑plöjet eller namn som Mormors undantag (just det från Askers sn, Örebro). Vi kan inte säkert veta exakt vad farfar gjort för att kopplas till åkern, men en hel del av dessa namn kan förmodligen relateras till bruket att den äldre generationen lämnade över gården till en arvtagare men fick stanna på undantag. De fick alltså bo kvar på gården, och som namnen antyder kunde de också ha en bit jord.

De här namnen väcker ofta både intresse och frustration; kan vi inte lista ut vem namnet egentligen syftar på? Utan att lägga tid på släktforskning är det svårt att göra en kvalificerad gissning. I det här fallet har släkten brukat gården sedan 1860-talet. De tre ägonamnen kan inte återfinnas i äldre kartmaterial från till exempel 1700-talets storskifte. Bristen på belägg är en av anledningarna till att ägonamns kontinuitet generellt är lägre än för bebyggelsenamn. En annan är att namnen används i så små namnbrukarkretsar – de blir alltså aldrig allmänt kända. Det innebär också att när en gård säljs till någon utomstående kan hela den lokala namnfloran gå förlorad. Det verkar troligt att namnet Farfarshagen har uppkommit i den namnbrukarkrets som den nya släkten utgör från köpet 1860. Finns det då någon i den släkten som skulle kunna passa? Ja, här finns faktiskt just en farfar på undantag! Så länge ordet farfar här används i sin mer bokstavliga betydelse (och inte som till exempel ett smeknamn) så finns det egentligen bara en att välja på. Matts Jansson (1817–1898) bodde kvar på gården livet ut, medan den brukades av hans sonson med familj. För att namntolkningar av den här typen ska ha möjlighet att nå ända fram kan det vara oerhört värdefullt att skapa samarbeten med lokala hembygdsföreningar och släktforskare.

Kopia av husförhörslängd med rader av lutande handstil i bläck.

Längst ner på sidan i husförhörslängden, efter alla pigor och drängar, står Farfar f. nämndem. Matts Jansson och hans hustru Greta Stina Andersdotter. Gården ägs och brukas av sonsonen.