Sylvester – en skogsman med fest och flärd
Att Sylvester har namnsdag på just nyårsafton är ingen slump. Daniel Solling förklarar mer om namnet som går att koppla till skog, festligheter och en mäktig påve på 300-talet.
Kejsar Konstantin den store överräcker påvekronan till Silvester I. Bilden är från en medeltida väggmålning i Silvesterkapellet i kyrkan Santi Quattro Coronati, Rom.
Som hör skogen till
Nu går vi in i årets sista månad, december. På årets allra sista dag, nyårsafton, har Sylvester namnsdag. Så har det varit sedan det katolska helgonlegendariets tid och Sylvester har behållit sin plats i almanackan även i de olika namnlängder som kommit i Sverige sedan 1901, då den första svenska sekulariserade namnlängden tillkom.
Namnet Sylvester är latinskt och betyder ’skogsrik, som hör skogen till’ eller helt enkelt ’skogsman’ (jämför med latinskt silva ’skog’). Att Sylvester har namnsdag just den 31 december beror på att påve Silvester I, som var påve 314–335, dog den dagen år 335. Påve Silvester I stod i förbindelse med kejsar Konstantin den store som erkände kristendomen som religion i Romarriket. Man menar att Silvester I spelade en stor roll i det erkännandet.
Känt i Sverige sedan 1200-talet
I dag har cirka 550 personer i Sverige Sylvester som förnamn, 149 av dem har det som tilltalsnamn. Medelåldern bland dem är 23 år. Det finns också 35 personer som heter Silvester i förnamn.
Namnet är först belagt i det som nu är Sverige i mitten av 1200-talet, då en kanik i Dalby i Skåne vid namn Silvester omnämns i källorna. Det är dock först under början av 1300-talet som namnet tycks bli vanligare i Sverige. Belägget silvester de østeraker från år 1303 på en faste i Österåker i Södermanland har tidigare brukat betraktas som det äldsta i Sverige och flera andra belägg finns från åren därefter från olika platser i landet. Under medeltiden förekom även en fornsvensk ombildning av namnet, nämligen Silvast, som också har sina första belägg från tidigt 1300-tal.
Sylvesterfester
Tack vare sin placering i almanackan på årets sista dag är namnet Sylvester förknippat med diverse nyårstraditioner. Tidigare var det till exempel vanligt med Sylvesterbaler i Sverige. Kungliga biblioteket har en databas över historiska svenska dagstidningar och i den får man träffar från tiden runt sekelskiftet 1900 och framåt. Ett exempel från Göteborgs aftonblad, fredagen den 24:e december 1897: ”Sylvesterbal firar tyska gymnastikföreningen (Deutscher Turnverein) härstädes enligt annons i dagens nummer fredagen den 31 d:s å Hôtel Eggers.” Ännu på 1960- och 1970-talen är träffarna många för att sedan avta och mellan år 2002 och 2013 finns inte en enda träff i tidningsmaterialet. Men för de senaste åren dyker enstaka träffar upp i tidningarna igen. Till exempel görs i Sydsvenskan den 31:a december 2013 reklam för kvällens ”Sylvesterbal, nyårsbal i Casino Cosmopols festvåning”. På senare år har även restauranger runtom i landet börjat göra reklam för Sylvestermenyer igen.
Ursprunget till fenomenet Sylvesterbal kommer troligen från de tysktalande delarna av Europa. I till exempel Wien firas fortfarande stora Sylvesterbaler och på tyska kallas nyårsafton ofta för just Silvester, man firar Silvester (Silvester feiern). Detsamma gäller i Nederländerna där Sylvesterpartyn är vanliga.
I år lär dock de flesta Sylvesterfirandena runtom i Europa vara inställda, liksom säkerligen en del nyårsfiranden i Sverige. I stället får vi förtrösta i att det kommer fler nyårsaftnar. Kanske kan det faktum att påve Silvester I, vars död för nästan 1 700 år sedan fortfarande gör avtryck i vår namnlängd, hjälpa oss att få perspektiv på tiden.
%20Daniel%20Solling_blogg_fotograf-joachim-bago.jpg)