Namnbloggen

Birgitta

Den 7 oktober har alla Birgittor namnsdag. Då är det Brittmässa, och om vi har tur även brittsommar. Birgitta har en historia som går tillbaka till 400-talet i Europa och till 1200-talet i Sverige.

Helgonbilder.

Den heliga Birgitta. Till vänster: Birgitta mottar en uppenbarelse (efter en medeltidsmålning, här hämtad från Nordisk familjebok). Till höger: Birgitta avbildad på altarskåp från 1480-talet i Salems kyrka i Södermanland.

Månadens personnamn är Birgitta – och Britta, Britten, Bricken, Birgit, Berit, Böret, Britt, Gittan, Biggan, Bibbi, Brigitta, Brigitte, Birte, Bridget, Bigga, Pirjo, Pirita, Pirkko. Det är ett namn som har många former i svenskan och i många andra språk. Många av formerna brukas som självständiga namn. Formen Britt kan ingå i kombinationer som Britt-Louise (1767) och Ann-Britt (1910).

Den upphöjda

Namnet spreds tidigt över Europa genom kulten av det irländska helgonet Brigit, cirka 450–525. Hennes namn är märkligt nog identiskt med namnet på en keltisk gudinna och betyder ’den upphöjda’. Den latiniserade formen av namnet var Brigida.

I Sverige verkar namnet vara väl etablerat i aristokratiska kretsar år 1315, då den (sedermera) heliga Birgitta nämns för första gången.

Namnformen i svenska källor är redan från början (1293) just Birgitta och liknande. I de allra äldsta danska källorna från 1100- och 1200-talet gäller däremot Brigida (mest namn på nunnor i Lund), och i Norge och på Island förekommer Brigit(ta) och liknande. Den omkastning av -ri- till -ir- som ligger bakom formen Birgitta är av samma slag som i Kerstin av Kristina och kors av latinets crux.

Den heliga Birgitta

Genom den heliga Birgitta fick namnet ännu större spridning, främst i Sverige men även i resten av Norden och i viss mån i resten av Europa. För Sveriges del verkar namnet visserligen först ha kvar mycket av sin aristokratiska prägel, men framåt 1500 kan man se att det används även i lägre samhällslager. Efter medeltiden har det hela tiden varit ett vanligt namn, ofta i formen Brita. (Brita antas gå tillbaka på formen Brigitta, men det är kanske troligare att det är utvecklat ur det dominerande Birgitta.)

Den heliga Birgitta blev inte heller bortglömd; hennes dag, den 7 oktober, kallas Brittmässan och är en viktig märkesdag i folklig tradition. På tiden omkring Brittmässan syftar ordet brittsommar.

Prinsessan Birgitta

Namnet Birgitta fick ett starkt uppsving vid 1900-talets mitt och blev på 1940-talet ett av de mest använda tilltalsnamnen för nyfödda, till stor del säkert beroende på namngivning efter prinsessan Birgitta, som föddes 1937.

I dagens befolkning har Birgitta drygt 170 000 namnbärare, varav drygt 40 000 har det som tilltalsnamn. Men ingen uppgång varar för evigt. Birgitta är numera helt ur bruk som tilltalsnamn för nyfödda. Britta har hållit ställningarna något bättre, med en notering på tolv flickor 2006. Vi får nog vänta ett tag på en renässans för Birgitta-namnen, men den lär komma, förr eller senare.

/Lennart Ryman