Att bota hosta i äldre tid
Att “kyssa ett vackert fruntimmer flere gånger” eller “ta in en tesked tjära, som den är”? Praoeleven Victor Håkansson Drevin har tittat närmre på huskurer ur arkivet.
Honung har använts flitigt genom tiderna för att bota besvär i luftvägarna. Foto: Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND).
Förr i tiden fanns det betydligt fler sätt att bota hosta på än det gör i dag, även om det i modern tid känns lite tveksamt om de äldre metoderna verkligen fungerar. En oroväckande stor andel av dessa botemedel är till synes hälsofarliga, ibland ytterst så. Rekommendation att dricka urin är inte ovanligt, även om det i de flesta fall är ens eget. I ett par exempel som ”mot hosta har man förr druckit folkpiss” (Lpl. Lycksele, 6485, s. 38) och ”mot hosta o. heshet drickes urin” (Lpl. Vilhelmina, 17222, s.50) förekommer dock inget förtydligande om att det ska vara ens eget urin. Det finns tre exempel på botemedel som innehåller tjära, och i ett av dem står det specifikt att det ska vara trätjära (Upl. Söderfors, 29547, s. 14-15), vilket är mycket hälsofarligt. Från Östergötland kommer även ett botemedel – ”saft ur hästgödsel” (Ögl. Vårdnäs, 1848:8, s.12) – som gör en mycket tveksam till huruvida det är säkert för mänsklig konsumtion.
Ytterst specifika botemedel
Vissa botemedel är extremt specifika, vilket får en att ifrågasätta om de kommer fungera eller om påståendet att det måste vara mycket specifika omständigheter är en bortförklaring till varför de inte gör det. Fina exempel på detta är ”får man tag i en olövad gren där en gök suttit och galit tar man under tystnad hem den. Man får därvid inte möta någon” (Jtl. Ragunda, 33922, s.94-96) och ”man samlar kottar från furors sydsidor, helst från träd, som växer på sydkrönet på ett berg” (Jtl. Ragunda, 27574, s. 20). Förunderligt nog kommer båda dessa från Ragunda socken i Jämtland.
Udda botemedel
Många gamla botemedel beskrivs bäst som udda. Ett recept på ett sådant är ”då skvaltkvarnens hjul snurrar åt fel håll samlar man upp vattnet som driver hjulet bakåt. Vattnet delas mellan delägarna i kvarnen. Som botemedel för barn tillreds därav honungsvatten” (Ltj. Ragunda, 27574, s. 345) eftersom den hade fungerat – honungsvatten är en huskur som används än i dag mot halsåkommor, som vissa hostor, då honung har antiseptiska egenskaper – om det inte specificerades att vattnet ska vara sådant som får skvaltkvarnens hjul att snurra åt fel håll, och därmed inte fungerar eftersom floder (exempelvis den som driver kvarnen) har en mycket stark tendens att rinna åt ena hållet, vilket i sin tur får som effekt att detta vatten är omöjligt att få tag på.
De vanligaste botemedlen
På de drygt hundra uppteckningarna om hosta som är eller innehåller recept i Dialekt- och folkminnesarkivet på Uppsala arkivcentrum nämns ingredienser totalt 206 gånger. De mest komplicerade recepten innehåller upp till åtta ingredienser, och många har bara en.
Fördelningen av olika sorters ingredienser som förekommer i de recept som undersökts bland uppteckningarna.
Som kan förväntas är örter, bär, rötter och frön mycket vanliga med 32 procent mellan de fyra kategorierna. Brännvin är det näst vanligaste, och är tillsammans med örter det enda som är vanligare än vatten. Vattnet nämns oftast i samband med att någonting ska kokas. Mjölk, socker och smör tar upp en relativt stor del av diagrammet och används främst som bas att ha verkande medel i. Den mest märkvärdiga kategorin med ett procentantal högre än genomsnittet är ”djur” – en som innehåller allt från klopulver till rävlungsaft; udda, men inte helt oväntad.
Dagens huskurer
Man bör inte håna gamla tiders botemedel utan att nämna att det finns många saker lika dessa som vi gör än i dag – det går lätt att hitta naturliga huskurer på webbplatser som konstigt nog inte nämner några källor. En sådan sida är healthybliss
Länk till annan webbplats., som bland annat föreslår att ha en lökhalva i vardera strumpa över natten. I början av blogginlägget förklarar skribenten att lök motverkar bakterier – vilket är sant Länk till annan webbplats., om än inte av samma anledning som nämns – men när det kommer till att motivera varför man ska ha en lök i strumpan kan de antibakteriella ämnena i löken även bekämpa parasiter och har botat 90 procent av skribentens allergisymptom. Allt detta givet att lökångor ens kan färdas genom kroppen via fötterna, vilket är svårt att hitta studier om.
/Victor Håkansson Drevin