Musiksamlingar

Våra arkiv innehåller stora samlingar med folklig sång, musik och dans. De äldsta med rötterna i 1800-talet.

Pojke sitter på farstutrapp med fiol i famnen.

Pojke med fiol fotograferad i Hälsingland. Foto: Ragna Kolmodin-Cato (Isof, ULMA 39872).

Rikt musikmaterial

De äldre samlingarna har kommit till med ambitionen att rädda förindustriell kultur. Senare material berättar om vardagsmusikanter och musikmiljöer under 1900-talet. Här finns såväl skriftligt som ljudande material, såsom noter, sångtexter, handskrivna visböcker, intervjuer, frågelistsvar, dansuppteckningar och inspelningar av levande musik. Det är en viktig kunskapskälla för forskare och utövare – och för den som är intresserad av musiktraditioner från olika delar av landet.

I samlingarna finns exempel på material som samlats in från ett visst geografiskt område, med särskilt fokus på olika genrer eller musikaliska utövare. Värt att notera är att det primärt är män som dokumenterat material för arkiven, ett tecken för den tid då materialet samlades in.

Den folkliga musiken i arkivet tar sig en mängd uttryck, bland annat i psalmer, årsbundna visor, marscher kopplade till livshögtider såsom brud- och begravningsmarscher, hälsnings- och hyllningsvisor, dansmusik, kärleksvisor, vaggvisor, körsång, jojk, gånglåtar, vallvisor, kulning, lockrop för kor och getter, joddling, sjömansvisor, dryckesvisor och nidvisor.

Hitta musiken i arkiven

Det finns flera sätt att söka och finna musikmaterial i arkivets samlingar. På vår webbplats finns till exempel databasen Hitta folkmusiken, som främst omfattar material från Västra Götaland. Du kan också ta del av material i kunskapsbanken om folklig sång och musik, på sidan Musiksalen hittar du ett stort antal inspelningar, noter och texter från våra arkiv. och här nedan ger vi exempel på några större musiksamlingar. Hör av dig till oss så hjälper vi dig att hitta det du söker.

Några av våra musiksamlingar

Einar Övergaards folkmusiksamling

Läroverksadjunkt Einar Övergaard (1871−1936) från Göteborg studerade i Uppsala. Under ferierna gjorde han resor i Sverige och Norge där han samlade in 840 exempel på instrumental och vokal folkmusik.

Visorna från Norge, Dalsland, Värmland, Dalarna, Hälsingland och Medelpad förvaras i Uppsala och visorna från Bohuslän förvaras hos arkivet i Göteborg. De har sammanställts av Märta Ramsten i Einar Övergaards musiksamling (Uppsala, 1982).

I kunskapsbanken Lär dig mer om folklig sång och musik kan du läsa mer om Einar Övergaards folkmusiksamling och ta del av visor och noter från samlingen.

Visa efter Carl Olsson, Einar Övergaards folkmusiksamling.

Einar Övergaard upptecknade visan ”Å Ramun han var sig en bättre kar” efter spelmannen Carl Olsson. Klicka på bilden för att komma till sidan där du kan ta del av noter och text till hela visan.

Folklig sång och musik i Västsverige

År 1978 började Musik i Väst samla visor och folkmusik i Västsverige. Annika Nordström och Lars Österling spelade in ett stort antal vissångare och spelmän. Genom olika vardagsmusikanters repertoarer dokumenterades levande, lokala musiktraditioner. Projektet med namnet Göteborg och Bohuslän i visan pågick fram till mitten av 1990-talet.

Samlingen bevaras nu i arkivet i Göteborg och omfattar ljudinspelningar, kopior av handskrivna visböcker, allsångshäften, födelsedagsvisor, fotografier med mera. Stora delar av materialet har digitaliserats. Från Göteborg finns bland annat inspelningar med syskonen Svensson som sjunger visor och ramsor från sin barndom i Majorna.

En stor samling inspelningar, noter och fotografier, framförallt från spelmansförbunden i Västsverige har under åren också digitaliserats och tillförts arkivets samlingar genom projektet Hitta folkmusiken.

Tre musiker med sina instrument.

Spelmän i våra musiksamlingar. Anna Karlsson (1870−1952) föddes i Alvared, Örby socken, Västergötland och var även bosatt i Skämningared utanför Hyssna. Elsa Lindvärn (1920−1979) föddes i Göteborg och var bosatt i Uddevalla. Deras repertoarer bestod framförallt av lokala musiktraditioner. (Bilderna är privata och lämnades till Isof i samband med projektet Hitta folkmusiken.)

Gustaf Ericssons vissamling

En av dem som nedtecknat vistexter är torparen, metallarbetaren och folkminnesupptecknaren Gustaf Ericsson (1820−1894) som samlat in en av Sveriges största vissamlingar, bestående av inte mindre än cirka 630 visvarianter och 160 ramsor från norra Södermanland. Dessa finns i dag bevarade i arkivet i Uppsala och presenteras i kunskapsbanken om folklig sång och musik. I Katarina Hammarströms publikation ”Register över visor och ramsor från norra Södermanland. Upptecknade 1860−1890 i Åkers och Rekarnes härader av Gustav Ericsson” finner du dem ordnade.

Jojksamlingar

I arkivsamlingarna finns en mängd inspelningar med samiska jojkar insamlade från olika samiska språkområden. De framförs av kvinnor och män och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

Merparten gjordes åren 1942−1947 då inspelningsresor företogs i syfte att dokumentera, bevara och studera samisk jojk.

I Isofs samlingar finns flera inspelningar av samiska jojkar. Här kan du lyssna på några exempel ur samlingarna.

Uplands nations spelmanstävlingar

I början av 1900-talet arrangerades spelmanstävlingar av Uplands nations Folkmusikkommitté. Stora delar av materialet från dessa tävlingar har bevarats i form av spelmännens noter, danser och låtar, deltagarnas anmälningar, tävlingslistor och uppgifter om spelade stycken (ULMA 475 & 14460). Samlingen är till stor del digitaliserad och du hittar materialet här.

Frågelistor om dans och musik

Genom åren har Isofs arkiv skickat ut ett tjugotal frågelistor om dans och musik. De handlar till exempel om dans- och musiktraditioner, spelmän och spelmanstraditioner, julmusik, sånglekar och olika visor. Här nedan hittar du en förteckning över de frågelistor som skickats ut.

Isofs frågelistor om dans

Arkivet i Umeå

Arkivet i Uppsala

(Frk står för frågekort och S för specialfrågelista).

Isofs frågelistor om musik

Arkivet i Göteborg

  • DAG 23A Allsångshäften och tillfällesvisor
  • DAG 23B Musik i jultid
  • Sägen och sång i västra Sverige. Göteborgs Morgonpost (pristävling/upprop utlyst 1921 av DAGs föregångare).

Arkivet i Umeå

  • DAUM 5 Sång och musik
  • DAUM 10 Dans- och musiktradition

Arkivet i Uppsala

(M står för maskinskrivna frågelistor och S för specialfrågelistor).

Musik

  • ULMA M142 Herrgårdstraditioner: Musik
  • ULMA M270 Att lyssna på musik

Vokalmusik

  • ULMA M88 Sång
  • ULMA S63 Trallare och trallar
  • ULMA M30 Förteckning över sånglekar
  • ULMA S16 Dramatiska sånglekar
  • ULMA S30 Husförhörsvisor

Instrumentalmusik

  • ULMA M102 Spelmän och spelmanstraditioner
  • ULMA S13 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet III (musiker)

Några insamlare

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in omfattande material till musiksamlingarna i Göteborg, Umeå och Uppsala. En stor del av insamlingen skedde under första halvan av 1900-talet. Värt att notera är att det primärt är män som dokumenterat material för arkiven, ett tecken för den tid då materialet samlades in.

Fräs Erik Andersson

Fräs Erik Andersson. Foto: Isof (ULMA 10334a).

Fräs Erik Andersson. Foto: Isof (ULMA 10334a).

Poststationsföreståndare och hemmansägare Fräs Erik Andersson (1868−1950) i Boda Dalarna blev 1935 ortsmeddelare åt både Nordiska museet i Stockholm och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, åt vilka han besvarade en mängd frågelistor. Han författade också bygdekrönikor och skrev kåserier om Boda. Bland arkivmaterialet finner man också folkmusik i både skriftlig och ljudande form.

Exempel ur samlingarna

  • Folkmusik från Dalarna (Gr 646b, 647a, 648a-b, 649a / Cd 4109). Lyssna på inspelning i Musiksalen.
  • Folksång och folkmusik (ULMA 10167)
  • Melodiuppteckningar (ULMA 11591)
  • Polska (ULMA 10438)

August Bondeson

Läkaren, författaren och folklivsforskaren August Bondeson (1854−1906) från Vessigebro i Halland samlade in sagor och sägner men också visor från södra Sverige. I arkivet i Uppsala finns hans visböcker bevarade (ULMA 351A:34:1-14).

Läs mer

Nils Dencker

Folkhögskolläraren Nils Dencker (1887−1963) samlade in ett stort material till arkivet med särskilt fokus på folkmusik och dans.

I kunskapsbanken Lär dig mer om folklig sång och musik kan du läsa mer om Nils Dencker och hans samlingar samt ta del av arkivmaterial från hans samling:

Exempel ur samlingarna

Wilhelm Gelotte

Sågverksförmannen Wilhelm Gelotte (1859−1950) från Skutskär i Uppland och Gästrikland var en uppländsk storspelman och låtkompositör för fiol och klarinett. Han har bidragit med Melodiuppteckningar från Uppland och korresponderade också med Uplands nations Folkmusikkommitté, där hans brev finns bevarade (ULMA 33149 & 475:45, :81).

Exempel ur samlingarna

Läs mer

Bengt Martinsson

Bengt Martinsson (född 1948) från Vännäs i Västerbotten har sedan 1960-talet samlat in musik som förvaras i arkivet i Umeå. Den del av Bengt Martinssons samling som tidigare deponerats på arkivet i Umeå (Daum) förvaras nu hos Kungl. Skytteanska Samfundet i Umeå.

Olaus Olsson

Det finns flera vissamlingar i Isofs arkiv. Ett annat exempel är den samling om 342 visor som Olaus Olsson (1852–1944) år 1928 lämnade in till arkivet i Göteborg. Samlingen omfattar såväl texter som melodier. Olaus Olsson kom från Bräcke på Tjörn och visorna är framförallt upptecknade på ön. Under hela det liv som människor idag brukar ägna sig åt yrkesverksamhet var Olaus Olsson bonde. Därefter blev han en hängiven samlare av dialekter, namn, folkminnen och visor. Han hade själv en ansenlig sångrepertoar som bestod av skillingtrycksvisor, ballader, vaggvisor, sång- och danslekar, sjömansvisor och arbetssånger.

Oscar Pettersson

pappershållare på rad.

Kapslar i arkivet i Uppsala innehållande Oscar Petterssons samling spelmanslåtar.

Oscar Pettersson (1895−1991) från Eskilstuna arbetade som pianostämmare i Uppland och lämnade under 1960-talet melodi-, folkminnes- och dialektuppteckningar till arkivet. I hans material finns information om spelmän, spelmanslåtar, låtspelning liksom komposition och arrangemang för fiol (ULMA 28280).

Exempel ur samlingarna

Eric Sahlström

Den uppländske spelmannen och jordbrukaren Eric Sahlström (1912−1986) ritade och byggde nyckelharpor och komponerade sina egna visor. Han framträdde i radio och teve, fick ett flertal utmärkelser och Eric Sahlström Institutet i Tobo (ESI), ett nationellt centrum för folkmusik och dans, är uppkallat efter honom. I arkivet finns inspelningar där han framför sin egen och andras musik (ULMA 2151:A1-2153:B2 / CD 3337).

Nils Stålberg

Folkhögskolläraren Nils Stålberg (1900−1969) från Strängnäs samlade från 1930-talet till 1960-talet in material från stora delar av Sverige.

Han och andra har publicerat delar av den musik han dokumenterat men han har också själv blivit omskriven. I arkivet finns hans arbete bevarat främst i form av primäranteckningar men även annat material från hans mångåriga insats (ULMA 29073).

...folkvisorna bibehåller sin tjusning århundradena igenom. Släktled efter släktled ha de fångat i sina trolska garn.

Från Nils Stålbergs ”Man spelar och man sjunger. Några tankar kring ett par tidstecken” (ULMA 29073:208).

Läs mer

  • Nils Stålberg (1957), Spelmanskonst och folklig sång under senaste seklet. Stockholm.
  • Sven-Bertil Jansson (1987), Nils Stålberg − Sveriges siste folkmusikupptecknare. Stockholm.

Karl Tirén

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk.

I kunskapsbanken Lär dig mer om folklig sång och musik Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om Karl Tirén och hans samlingar samt ta del av arkivmaterial från hans samling: