Sverigefinskt och tornedalskt material

Här finner du dokumentation av språk och kultur på finska och meänkieli.

Svartvitt fotografi av en man som fiskar i en båt i en fors och en som hovfiskar från en brygga.

Sikhåvning i Kukkolaforsen 8 augusti 1957. Foto: Folke Hedblom (Isof, ULMA 23712).

I samlingarna i Umeå och Uppsala finns olika typer av material på finska och meänkieli (tidigare ofta benämnt tornedalsfinska) bevarat. Det ger en inblick i sverigefinsk och tornedalsk kultur i Sverige.

Materialet består huvudsakligen av inspelningar, men också av uppteckningar och frågelistsvar varav vissa nedtecknats och besvarats på svenska. Ämnesmässigt innehåller materialet bland annat uppgifter om älgjakt, båtbygge, matkultur, årets högtider, folktrons väsen och folkmedicin.

Finska eller meänkieli?

När inspelningarna gjordes hade meänkieli ännu inte fått status som ett eget minoritetsspråk, det skedde genom ett riksdagsbeslut år 2000 och i samlingarna kan de äldre accessionerna på meänkieli i något fall därför fortfarande stå registrerade som finska.

I kunskapsbanken om Sveriges nationella minoritetsspråk kan du ta del av två berättelser på meänkieli från våra arkiv: Berättelser på meänkieli.

Några insamlare

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in material på finska och meänkieli till Isofs arkiv.

Olavi Korhonen

Olavi Korhonen (född 1938) är professor emeritus i samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamn-, och folkminnesarkivet i Umeå (Daum) där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkielispråkigt material. Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988.

Läs mer

Eivor Nylund Torstensson

Eivor Nylund Torstensson (1940–2024), ortnamnsforskare och filosofie doktor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Har varit anställd på Ortnamnsarkivet i Uppsala. 1973 skrev hon avhandlingen De finska sjönamnen i Korpilombolo socken vilken följts av en rad artiklar om ortnamn, däribland Ortnamnsutredningen och våra tornedalsfinska ortnamn i Fenno-Ugrica Suecana (1984:7). Hon har också anlitats som expert och skribent gällande ortnamnsetymologier (etymologi är läran om ordens ursprung och historia) i Nationalencyklopedin. I arkivet i Uppsala finns meänkieliska ortnamn hon samlat in i Korpilombolo socken i Norrbotten 1967 (du hittar dem i Ortnamnsregistret).

Gunnar Pellijeff

Ortnamnsforskaren och docenten Gunnar Pellijeff (1908−1999) arbetade som arkivarie vid Svenska ortnamnsarkivet i Uppsala och blev sedan chef för Folkmåls- och folkminnesundersökningen i Övre Norrland (FFÖN) som ombildades till Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå (Daum) 1971. Han forskade om norrländska ortnamn av svenskt, samiskt och finskt ursprung och skrev ett flertal artiklar om bebyggelsenamn i serien Ortnamnen i Norrbottens län. Bland titlarna finns också Tornedalska ortnamn (artikel i Namn och bygd, 1964). I arkiven i Uppsala och Umeå finns inspelningar, ortnamnssamlingar, excerpter ur jordeböcker och pergamentbrev från andra institutioner samt kartor och primäranteckningar.

Erling Wande

Erling Wande (1940 – 2025) var professor emeritus i finska vid Stockholms universitet och ordförande i Meän akateemi Länk till annan webbplats. vars arbetsgrupp inkluderar Anders Alapää, Linnea Nylund, Märta Nylund och Birgitta Rantatalo. 1993 publicerades Meän kielen sanakirja av Matti Kenttä och Erling Wande, den första ordboken på meänkieli där både meänkielibetydelsen och de finska motsvarigheterna för de svenska orden uppgavs. Han arbetade även med en tvåvägsordbok på meänkieli/svenska och svenska/meänkieli, som du hittar på sidan Ordbok meänkieli-svenska. Ordboken har tagits fram i samråd med Isof och i samarbete med den språkteknologiska avdelningen vid Tromsø universitet. I arkivet i Umeå förvaras ett 70-tal bandinspelningar på meänkieli och svenska som han gjorde som student 1964 och sedan följde upp med nya inspelningar åren 1974–1975 samt 1985.

Walde Lorens Wanhainen

Walde Lorens Wanhainen (1877−1950), jordbrukskonsulent i Norrbotten och amatöretnolog. Han har sammanställt och kompletterat William Snells anteckningar om livet i Tornedalen under första hälften av 1900-talet i publikationerna Liv och arbete i Norrbottens finnbygder (Tornedalica nr. 10, Luleå 1970) och Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla (Tornedalica nr. 11, Luleå 1971). I arkivet i Umeå finns både några folklivsuppteckningar och språkligt material inklusive ordstäv och ordspråk som han samlat in.

Birger Winsa

Birger Winsa (född 1955), har bland annat arbetat som lärare och forskare i meänkieli vid Stockholms universitet. Han fick sin docentur vid Uleåborgs universitet och blev därmed den förste docenten i meänkieli. I orddatabasen Meänkielen sanakirja Länk till annan webbplats. kan du läsa om hans ordboksarbete och söka på mer än 70 000 ord och över 5 000 ordspråk på meänkieli. I arkivet i Umeå förvaras en stor samling bandinspelningar som han gjorde under åren 1984−1987.

Mer ur samlingarna

Sverigefinsk kultur och finska i arkiven

Under huvudingången för de sverigefinska arkivsamlingarna kan du utforska arkivmaterial, läsa om dem som dokumenterat sverigefinsk kultur för arkiven och ta del av litteratur som utgår från arkivens samlingar samt webbutställningar och kunskapsbanker fyllda med berättelser, illustrationer och inspelningar.

Tornedalsk kultur och meänkieli i arkiven

Under huvudingången för de Tornedalska arkivsamlingarna kan du utforska arkivmaterial, läsa om dem som dokumenterat Tornedalsk kultur för arkiven och ta del av litteratur som utgår från arkivens samlingar samt webbutställningar och kunskapsbanker fyllda med berättelser, illustrationer och inspelningar.