- Startsida
- Folkminnen
- Våra folkminnesarkiv
- Minoriteter
- Samiskt material
- Den skogssamiska pionjären Karin Stenberg
Den skogssamiska pionjären Karin Stenberg
Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en samisk förgrundsgestalt och pionjär.
Lärarinnan Karin Stenberg i Arvidsjaur. Fotograf: Edvin Brännström, okänt årtal (Isof DAUM 3598).
Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en pionjär inom den samiska organiseringsrörelsen och kämpade för samiska rättigheter. Hon förstod tidigt att samerna var tvungna att organisera sig och var med och arbetade för de svenska samernas första landsmöte i Östersund 1918. Samma år bildades Arvidsjaurs sameförening av de samer från Arvidsjaur som förutom Karin deltog vid landsmötet. Det blev den första sameföreningen i Norrbotten.
%20Isof_ULMA_35280_XV_24_s3.jpg)
Karin Stenberg i Arvidsjaur. Fotograf: Israel Ruong, okänt årtal (Isof ULMA 35280:XV:24).
Hon deltog i samhällsdebatten på en nationell nivå och tog initiativ till stridsskriften ”Dat Läh Mijen Situd. En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket” (1920) som hon skrev tillsammans med författaren Valdemar Lindholm. Efter hennes död återkom stridsropet ”Dat läh mijen situd Länk till annan webbplats.” (Detta är vår vilja) i Samernas vita bok (1980) och till 100-årsjubileet av stridsskriften publicerades antologin ”Skogssamisk vilja Länk till annan webbplats.”. (2020), med berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes livsverk.
Karin Stenberg med en tam renkalv i Sorsele. Fotograf: Israel Ruong, okänt årtal (Isof ULMA 35280:XXIII:8).
Karin Stenberg skrev om den skogssamiska hembygden, om samisk sed och tradition, om renskötsel och rovdjur samt om kvinnans synvinkel. Hon var också en viktig kunskapskälla för de forskare som tidigt började dokumentera samiskt språk och samisk kultur.
I arkivet i Uppsala finns grammofoninspelningar gjorda av Israel Ruong, Folke Hedblom samt Björn och Britta Collinder. Där hörs även Karins mor Maria ”Maja” Mattsdotter Stenberg (född 1851) jojka. I arkivet finns också de frågelistor om renskötsel som Karin Stenberg besvarat. I arkivet i Umeå finns de bandinspelningar Tryggve Sköld och Nils Hövenmark gjort liksom Karin Stenbergs egna uppsatser från Vindelns högskola.
%20Isof_ULMA_17901_s.1.jpg)
”Nomadlärarinnan Karin Stenberg, Arvidsjaur, avtackar prof. Collinder för hans föredrag, aug. 1943”. Fotograf: Folke Hedblom, 1943 (Isof ULMA 17901, s. 1).
Skriftligt umesamiskt material
Umesamiskan är ett av de mest hotade samiska språken och med presentationen av Karin Stenberg följer också en sammanställning av merparten av det umesamiska material som finns i Isofs arkiv: uppteckningar m.m. insamlade av Axel Calleberg, Björn Collinder, Valter Jansson, Nils Moosberg, Israel Ruong, Tryggve Sköld och Wolfgang Schlachter.
Ett samverkansprojekt
Webbsidan om Karin Stenberg har tagits fram av Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala & Namnarkivet i Uppsala i samverkan med Árviesjávrien sámienseäbrrie (Arvidsjaurs sameförening) i syfte att lyfta fram Karin Stenbergs livsgärning och stödja arbetet med att återta, utveckla och använda umesamiskan samt sprida kunskap om språket och det samiska kulturarvet.
Mer ur samlingarna
I webbutställningen Sápmi på isof.se finner du information om de samiska arkivsamlingarna som bevaras i Isofs arkiv i Uppsala och Umeå. Därtill presenterar vi litteratur baserad på forskning som utgår från arkivsamlingarna, samt fördjupningssidor, webbutställningar och kunskapsbanker om samisk folkkultur.
%20(3)%20barruk.jpg)
Henrik Barruk. Foto: Isof.
Minoritetsspråkspriset
År 2018 tilldelades den samiska språkvetaren Henrik Barruk Minoritetsspråkspriset för sina insatser för att rädda umesamiskan. Han har bland annat skrivit Umesamisk ordbok – ett arbete som tog nästan 20 år.
Lappstaden i Arvidsjaur
"De vill göra Lappstaden till världsarv Länk till annan webbplats.", Ivan Eriksson, Gunnar Hedborg och Lars Stenberg berättar om nomineringsarbetet till Unescos världsarvslista i en artikel i Piteå-Tidningen (2011).
Piteå museum
Piteå museum genomförde under en etnologisk dokumentation av Lappstan Länk till annan webbplats. i Arvidsjaur 2020 och publicerade därefter rapporten Lappstan i Arvidsjaur – Byggnader och bruk i tradition och nutid. Etnologisk dokumentation 2020 Länk till annan webbplats. (2021).
Länsstyrelsen Norrbotten
Kulturmiljön Lappstaden Länk till annan webbplats. är en samisk kyrkstad och den enda av Sveriges äldre och bevarade kyrkstäder som har samiskt ursprung och visar på en samisk byggnadstradition. Läs mer i Länsstyrelsens publikationer:
Lappstaden i Arvidsjaur del 1: Riktlinjer för byggnadsvård Länk till annan webbplats. (2025)
Lappstaden i Arvidsjaur, del 2: Samisk kyrkstad och byggnadsminne Länk till annan webbplats. (2024)
Umesamiska för barn
Álgguogåhtie – umesamer i samverkan Länk till annan webbplats. har producerat tre arbetsböcker riktade till barn som läser umesamiska: Miessie, Tjurmma och Áldduo (samtliga publicerade 2025). De kan även användas av andra som vill lära sig umesamiska.
Läs mer och ladda ner materialet
Det pedagogiska materialet har tagits fram med stöd av Isofs bidrag för revitalisering av de nationella minoritetsspråken.
Datorspel på umesamiska
Författaren Anna Nutti Wiandt och musikern Sara Ajnnak har tillsammans skrivit manus till det första datorspelet på umesamiska: Geävrrie. I spelet hjälps en beslagtagen ceremoniell trumma åter till Sámi från ett museum i Frankrike. Läs mer på medfinansiären Region Västerbottens webbplats Länk till annan webbplats..