Den skogssamiska pionjären Karin Stenberg

Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en samisk förgrundsgestalt och pionjär.

Svartvit bild av kvinna med barn i famnen.

Lärarinnan Karin Stenberg i Arvidsjaur. Fotograf: Edvin Brännström, okänt årtal (Isof DAUM 3598).

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en pionjär inom den samiska organiseringsrörelsen och kämpade för samiska rättigheter. Hon förstod tidigt att samerna var tvungna att organisera sig och var med och arbetade för de svenska samernas första landsmöte i Östersund 1918. Samma år bildades Arvidsjaurs sameförening av de samer från Arvidsjaur som förutom Karin deltog vid landsmötet. Det blev den första sameföreningen i Norrbotten.

Karin Stenberg i samisk dräkt.

Karin Stenberg i Arvidsjaur. Fotograf: Israel Ruong, okänt årtal (Isof ULMA 35280:XV:24).

Hon deltog i samhällsdebatten på en nationell nivå och tog initiativ till stridsskriften ”Dat Läh Mijen Situd. En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket” (1920) som hon skrev tillsammans med författaren Valdemar Lindholm. Efter hennes död återkom stridsropet ”Dat läh mijen situd Länk till annan webbplats.” (Detta är vår vilja) i Samernas vita bok (1980) och till 100-årsjubileet av stridsskriften publicerades antologin ”Skogssamisk vilja Länk till annan webbplats.”. (2020), med berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes livsverk.

Kvinna med tam renkalv.

Karin Stenberg med en tam renkalv i Sorsele. Fotograf: Israel Ruong, okänt årtal (Isof ULMA 35280:XXIII:8).

Karin Stenberg skrev om den skogssamiska hembygden, om samisk sed och tradition, om renskötsel och rovdjur samt om kvinnans synvinkel. Hon var också en viktig kunskapskälla för de forskare som tidigt började dokumentera samiskt språk och samisk kultur.

I arkivet i Uppsala finns grammofoninspelningar gjorda av Israel Ruong, Folke Hedblom samt Björn och Britta Collinder. Där hörs även Karins mor Maria ”Maja” Mattsdotter Stenberg (född 1851) jojka. I arkivet finns också de frågelistor om renskötsel som Karin Stenberg besvarat. I arkivet i Umeå finns de bandinspelningar Tryggve Sköld och Nils Hövenmark gjort liksom Karin Stenbergs egna uppsatser från Vindelns högskola.

Karin Stenberg står framför folksamling och håller ett tacktal.

”Nomadlärarinnan Karin Stenberg, Arvidsjaur, avtackar prof. Collinder för hans föredrag, aug. 1943”. Fotograf: Folke Hedblom, 1943 (Isof ULMA 17901, s. 1).

Skriftligt umesamiskt material

Umesamiskan är ett av de mest hotade samiska språken och med presentationen av Karin Stenberg följer också en sammanställning av merparten av det umesamiska material som finns i Isofs arkiv: uppteckningar m.m. insamlade av Axel C. Calleberg, Björn Collinder, Valter Jansson, Nils Moosberg, Israel Ruong, Tryggve Sköld och Wolfgang Schlachter.

Ett samverkansprojekt

Webbsidan om Karin Stenberg har tagits fram av Isof i samverkan med Árviesjávrien sámienseäbrrie (Arvidsjaurs sameförening) i syfte att stödja arbetet med att återta, utveckla och använda umesamiskan samt sprida kunskap om språket och det samiska kulturarvet.

Läs berättelser av Karin Stenberg

Skriftligt material ur Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)

Publicerat i arkivtjänsten Folke.

”En episod från Ryska kriget. En sägen”, Malå, Lappland 1951−1952 (Isof DAUM 2696 Länk till annan webbplats.).

”Julfirandet. Bak. Slakt. Julgran. Julklappsutdelning. Kraftstation och kvarn”, Norsjö, Västerbotten 1955−1956 (Isof DAUM 2714 Länk till annan webbplats.).

”Transkribering av del av inspelning DAUM bd 574 med översättning till engelska”, Arvidsjaur, Lappland 1963 (Isof DAUM 10987 Länk till annan webbplats.).

Skriftligt material ur Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA)

Publicerat i arkivtjänsten Folke.

Svar på frågelista M169 Lapska traditioner: Renkornas kalvning. Arvidsjaur, Lappland 1948 (Isof ULMA 19392 Länk till annan webbplats.).

Svar på frågelista M185 Lapska traditioner: Skötesrenar. Arvidsjaur, Lappland 1948 (Isof ULMA 19319 Länk till annan webbplats.).

Lyssna på Karin Stenberg

Inspelningar ur Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)

Publicerade i arkivtjänsten Folke.

Tryggve Skölds inspelning med Karin Stenberg, Kristina Stenvall och Jonas Persson. Arvidsjaur 1963 (DAUM Bd5960 Länk till annan webbplats.).

Sveriges Radio, 1963: Karin Stenberg berättar sagor och sägner för barn. Arvidsjaur 1963 (Sveriges Radio Norrbotten, Sameradions program ”Sagan jag minns” från 1963. Publiceras med tillstånd. / Kopia DAUM Bd4164 Länk till annan webbplats. och DAUM Bd4165 Länk till annan webbplats.).

Tryggve Skölds och Per-Uno Ågrens inspelning med Karin Stenberg, Sara Persson och Johan Ragnefjäll. Arjeplog 1963 (DAUM Bd565 Länk till annan webbplats.).

Tryggve Skölds och Per-Uno Ågrens inspelning med Karin Stenberg. Arvidsjaur 1963 (DAUM Bd566 Länk till annan webbplats.).

Tryggve Skölds inspelning med Karin Stenberg. Arvidsjaur 1963 (DAUM Bd573 Länk till annan webbplats. och DAUM Bd574 Länk till annan webbplats.).

Tryggve Skölds inspelning med Karin Stenberg och Elsa Olofsson. Arvidsjaur 1963 (DAUM Bd575 Länk till annan webbplats.).

Inspelningar ur Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA)

Publicerade i arkivtjänsten Folke.

Folke Hedbloms inspelningar med Karin Stenberg, Maja Stenberg, Anna Stenberg, Tycko Lidström och Anna Vestermark. Arvidsjaur 1946 (ULMA Gr1471:a-Gr1477:b Länk till annan webbplats.).

Björn & Britta Collinders och Harald Grundströms inspelning med Karin Stenberg, Amma Gruvvisare Petter och Pavval Tuorpon Petter. Jokkmokk 1951 (ULMA Gr4113:a - Gr4118:b Länk till annan webbplats.).

Israel Ruongs inspelning med Karin Stenberg, Norsa Sara Maria Andersson, Sara Persson och Per Persson. Arvidsjaur 1954 (ULMA Ruong 11:a Länk till annan webbplats. och Ruong 11:b Länk till annan webbplats.).

Israel Ruongs inspelning med Karin Stenberg, Maria Sjulsson, Anna Larsson och Margareta Vinka. Sorsele 1953 (ULMA Ruong 267:a Länk till annan webbplats., på samiska).

Israel Ruongs inspelning med Karin Stenberg och Anders Högberg. Sorsele 1953 (ULMA Ruong 269 Länk till annan webbplats.).

Israel Ruongs inspelning med Karin Stenberg, Anna Britta Högberg och Anders Högberg. Sorsele 1953 (ULMA Ruong 271:a Länk till annan webbplats.).

Litteratur

Johan Cederqvist (2018), ”Sápmis beskyddare” i Historiskan (2018:3).

Anne Heith (2018), ”Maria Katrina (Karin) Stenberg Länk till annan webbplats.” i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

 

Olavi Korhonen (2017), Karin Stenberg (1884-1969). Samernas förkämpe i Árviesjávrrie. En presentation.


Olavi Korhonen (2007-2011), ”M K (Karin) Stenberg Länk till annan webbplats.” i Svenskt biografiskt lexikon.


Olavi Korhonen (2003), ”Här har ni mig. Om Karin Stenberg. Samernas förkämpe i Arvidsjaur” i År av liv.

 

Olavi Korhonen (1999), ”Karin Stenberg: 1884-1969” i Jag bor i Arvidsjaur och i Sameland: Månna Árvhehávriesne holdastuv jah áj Sámiesne.

 

Valdemar Lindholm, Karin Stenberg (1920), Dat Läh Mijen Situd. En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket Länk till annan webbplats. (1920).


Malin Nord (oå), ”Karin Stenberg Länk till annan webbplats.” i Samer.se.


Gustav Park (1960), ”En märkeskvinna bland skogssamer” i Samefolkets Egen Tidning (1960:2).

Skellefteå museums webbplats (uå). ”Karin Stenberg 1884-1969 Länk till annan webbplats.”.

Karin Stenberg (1957), Lappstaden i Arvidsjaur: samisk sed och tradition/berättad av Karin Stenberg.


Anne Wuolab (2020), ”Forfatteren og boka Dat läh mijen situd! Karin Stenberg Länk till annan webbplats.” i nättidskriften Västerbotten förr & nu.

Åsa Össbo, Bertil Marklund, Lena Maria Nilsson, Krister Stoor (red. 2020). Skogssamisk Vilja: En jubileumsantologi om skriften ”Dat läh mijen situd”, Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid. Länk till annan webbplats.

Logotyper för Isof och Arvidsjaurs sameförening

Mer ur samlingarna

Samlingssida för samiskt arkivmaterial

I webbutställningen Sápmi på isof.se finner du information om de samiska arkivsamlingarna som bevaras i Isofs arkiv i Uppsala och Umeå. Därtill presenterar vi litteratur baserad på forskning som utgår från arkivsamlingarna, samt fördjupningssidor, webbutställningar och kunskapsbanker om samisk folkkultur.

Henrik Barruk med diplom.

Henrik Barruk. Foto: Isof.

Minoritetsspråkspriset

År 2018 tilldelades den samiska språkvetaren Henrik Barruk Minoritetsspråkspriset för sina insatser för att rädda umesamiskan. Han har bland annat skrivit Umesamisk ordbok – ett arbete som tog nästan 20 år.

Läs mer om Minoritetsspråkpriset