Danssamlingar

I arkiven finns information om folklig dans och dansmelodier.

Folklig dans

I arkivet i Uppsala och med exempel i arkiven i Göteborg och Umeå finns uppgifter om folkliga danser som polska, vals och hambo och en del andra speciella danser med folkliga, dialekta namn som sjuskävarlappen och skinnkompass (skenkompass). Där återfinns även halling, springdanser, kontradanser, stoppen, lårdansen, björndansen, dansa på skarven, kråkdansen eller att dansa pjuke och att dansa på strå.

Arkivmaterialet om dans inkluderar sång- och danslekar samt gånglåtar med mera och består av fria uppteckningar, svar på frågekort och frågelistor från olika delar av Sverige. Det presenteras tillsammans med uppgifter om tider och platser för dans liksom benämningar, vilka särskilda danser som dansades och eventuella förbud som fanns.

Nöjena vore som sagt är enkla. Om somrarna samlade sig ungdomarna på någon loge eller dansbana iklädda sina "slinkkläder", flickorna i sina hemvävda bomullsklänningar med bårdförkläde och halsduk samt hemstickade strumpor och kängor, pojkarna i sina hemsydda sommarkläder, vegamössa och cellulloidkrage samt ett så kallat förstycke eller "natkappa" med något ullgarnsbroderi som rosett. Alltid fanns någon, som trakterade handklaver eller mumgiga. Spelpengar hämtades laget runt. Någon gick omkring med sin mössa och samlade ihop frivilliga bidrag, 2- eller 5- eller 10-öringar, och alla voro nöjda och glada.Lantbrukaren Ekok Tapper (f. 1887) i Åkerby, Börje socken i Uppland (Isof ,ULMA 23355 sid. 21)

Sånglekar och danslekar

Danslekar är lekar där dans ingår och som åtföljs av sånger. De återfinns till exempel vid midsommarfirandet när barn och vuxna dansar ”Små grodorna” eller till jul när ”Räven raskar över isen” dansas och ofta följs av ”Nu är det jul igen”. En lek utan sång är ”Raketen” där man i allt snabbare takt klappar händerna och stampar med fötterna. Andra kända sånglekar är ”Prästens lilla kråka”, ”Skära, skära havre” och ”Bro bro bränna/breja”.

Ringdanser och långdanser är former av danslekar där deltagarna håller varandra i hand och bildar cirklar eller rör sig i en lång rad som i Carl-Martin Bergstrands illustration från Västergötland här ovan. Nils Dencker gör i inledningen till sitt verk Sveriges sånglekar från 1960 en stolt summering av Sveriges rikedom gällande sång- och danslekar:

Förvarade i arkiv och bibliotek eller meddelade i olika publikationer finns nu 6000 sånguppteckningar från vårt land. De innefatta mer än 330 självständiga, olika lekar, vilka visa, att Sveriges rikedom på vackra och intressanta sånglekar torde vara större än varje annat lands.Nils Dencker i inledningen till Sveriges sånglekar (1960).

Nils Dencker

Folkhögskollärare och spelmannen Nils Dencker (1887–1963) dokumenterade visor, sånglekar och dansmelodier i Sverige, Lettland och Tyskland. Dessa finns bevarade i arkivet i Uppsala. Tillsammans med Carl-Herman Tillhagen (1906–2002) på Nordiska museet publicerade han år 1949 verket Svenska folklekar och danser Länk till annan webbplats. i två band. År 1960 kom Nils Denckers andra stora verk Sveriges sånglekar. Sammanparningslekar och friarlekar som finns tillgänglig digitalt på Isofs webbplats.

Dansmelodier och låtar

I arkiven finns också uppgifter om dansmelodier där man utöver allmänna notiser om dansmelodier och låtar finner enstaka danser, hambo (även hambopolskor, hambopolketter och hamburskor), kadriljer, mazurkor, Näckens (även strömkarlens, hinhåles med fleras) dansmelodier, polskor och polketter, schottis, sjuskävarlappen/skevarlappen och valser.

Sken-kom-pass en dans eller gymnastikrörelse, som går så till, att den dansande lägger två stickor i kors o hoppande sätter fötterna än i den ena vinkeln, som stickorna bildar, än i den andra.

Sång:
Den, som ska kunna dansa sken-kom-pass
Han ska vara tämmeligen rask;
Ett, två tre fyra fem
Sken-kom-pass kommer väl igen.Arkivchef Natan Lindqvist (f. 1882), Vist socken i Östergötland (Isof, ULMA 2176:IV sid. 147)

Dansbanor

Dansbanor är ett annat område som dokumenterats, bland annat genom de specialfrågelistor om ”Dansbanefröjder i Uppsala-trakten på 40-talet” som Allan Andersson vid arkivet i Uppsala publicerade åren 1973–1975. I svaren syns även något om det så kallade ”dansbaneeländet” som dansbanorna ur sedligt perspektiv kallades, en dåtida moralpanik som sträckte sig ändå upp i riksdagen.

Göteborg har haft många folkkära nöjesfält och dansbanor som det berättas om i arkivsamlingarna och som du kan ta del av.