Projektet I stadens utkant

Projektet I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet ville synliggöra och skapa ny kunskap om en osynlig del av Sveriges historia. Projektet avslutades 2016.

I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet var ett forskningsprojekt som bedrevs i samverkan mellan den romska kulturföreningen É romani glinda och andra romska sakkunniga, Historiska museet, Isof, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård 2015-2016 med stöd av Riksantikvariearbetets fou-medel.

Ett osynligt kulturarv

De första inom gruppen svenska romer kom till Sverige omkring sekelskiftet 1900. De levde under stor del av 1900-talet kringresande liv och fick slå läger vecko- eller månadsvis i samhällenas utkanter. Resandet var ofta påtvingat eftersom tillstånd att slå läger på en plats enbart gällde en viss tid, men i många fall var det också nödvändigt för att finna försörjning. Spåren av dessa liv är till stor del osynliga i kulturlandskapet och inte uppmärksammade av kulturmiljövården.

Skapa ny kunskap

I folkminnesarkiven, och andra arkiv, finns omfattande material om romer, men mer sällan finns romers egna röster dokumenterade. Syftet med I stadens utkant var att i samskapande med svenska romer uppmärksamma och skapa ny kunskap om denna del av Sveriges historia med fokus på lägerplatser, livsberättelser och materiell kultur. En målsättning var att införliva denna osynliga del av kulturarvet i statliga samlingar vid Historiska museet och Isof, och att synliggöra platserna i kulturlandskapet. Detta gjordes med hjälp av arkeologiska metoder, bland annat en utgrävning av platsen för Skarpnäckslägret som var i bruk 1959-1963, samt livshistoriska intervjuer med svenska romer med erfarenheter av att ha levt i läger under 1900-talet. Även kritiska studier av arkivmaterial utgjorde del i arbetet, bland annat material i Stadsarkivet i Stockholms stad och Riksarkivet.

Projektgrupp

Projektledare var Charlotte Hyltén-Cavallius, Isof, och Lotta Fernstål, Historiska museet. Övriga medverkande forskare var Jonas Monié Nordin, Historiska museet, Jenny (Ask) Lönnroth och Nina Edström, Mångkulturellt centrum och Anna Arnberg, Stiftelsen Kulturmiljövård.