Mötet med internet – ”Det är skitkul!”

”I dag har jag surfat på Internet! Det är skitkul!”

Citatet kommer från en gammal dagbok som tillhör en av forskarna bakom frågelistan ”Mötet med internet”.

I dagboksanteckningen från augusti 1995 beskrivs det första mötet med internet, med fokus på informationsinhämtning (”texterna till ALLA Nirvanas låtar finns där!”), personlig kommunikation med andra användare (”man kan skicka mejl till någon i USA som också svarar!”), och engagemang i samhällsfrågor och debatt (”Aftonbladets chefredaktör får också mejl, med klagomål på sexistiskt språkbruk i tidningen.”). Dagboken är en dokumentation av hur det tidiga internet upplevdes och användes. Den visar också att internet alltid har varit ett socialt nätverk, långt före det som vi i dag kallar för ”sociala medier”.

I dag är det kanske svårt att föreställa sig en värld där internet inte är en integrerad del av såväl vardagen som olika samhällsfunktioner i Sverige. Särskilt för de som är födda efter millennieskiftet och därmed uppvuxna i en samtid där den digitala tekniken är självklar. Men en gång i tiden var internet nytt och spännande, något som det inledande citatet från en entusiastisk 14-åring illustrerar. Samtal om den här typen av personliga minnen är vad som väckte vårt intresse för att veta mer om vad folk egentligen gjorde på internet när det var nytt. Vad minns man från den tiden och vilken betydelse fick det – då och nu? I frågelistan ”Mötet med internet”, som var öppen mellan mars och augusti 2024 på Isofs webbplats, ville vi därför samla in svenskars berättelser om det tidiga internet. Exempelvis undrade vi ”Minns du första gången du hörde talas om internet? När och i vilket sammanhang var det och hur gammal var du då?”.

Forskning om internethistoria har så här långt oftast varit inriktad på tekniska aspekter, på de programmerare och utvecklare som byggde internet, eller de kommersiella aktörer som såg möjligheter att profitera på det. Genom frågelistan ges möjligheten att dokumentera och undersöka internethistoria ur ett användarperspektiv, med fokus på ”vanliga människors” praktiker, erfarenheter och upplevelser av det tidiga internet.

Med avstamp i denna frågelista planerar vår forskargrupp på Umeå universitet för ett projekt som ska handla om tidig internetanvändning i Sverige, med huvudfokus på perioden från tidigt 1990-tal fram till mitten av 2000-talet. Genom deltagares skrivna och muntliga berättelser om internet i retrospektiv syftar det tänkta projektet till att undersöka människors eget meningsskapande kring internets utveckling och betydelse.

Vi är bland annat intresserade av att förstå hur mötet med internet fick betydelser i vardag, relationer och arbetsliv, men också hur människors användning formade internet och de praktiker, gemenskaper och tekniska lösningar som växte fram under 1990- och 2000-talet. Projektet ansluter sig till en mediehistorisk och etnografisk forskningstradition där liknande studier av exempelvis radions och televisionens intåg i det svenska hemmet har genomförts, med fokus både på teknik och vardagspraktik.

Arbetet med att analysera svaren från frågelistan har bara börjat, men det går redan att se vissa mönster i materialet. Svaren varierar från kortare beskrivningar till längre berättelser med många detaljer. I de något längre svaren kan en viss nostalgi anas, ofta i kombination med en övervägande positiv beskrivning av tidiga möten med internetmiljöer. Samtidigt minns flera hur tråkigt internet var – man visste inte vad man skulle leta efter, hur man skulle hitta det (sökfunktioner saknades), eller vad man skulle ha det till.

De flesta har kommit i kontakt med internet antingen genom sitt arbete eller genom sociala relationer (till exempel en teknikintresserad kompis, på mammas jobb, eller en farbror med dator hemma). Svaren ger också upphov till frågor, som till exempel vad som egentligen räknas som ”internet”? En del kom i kontakt med teknik som kopplar ihop datorer i nätverk redan på 1970-talet, men för de flesta verkar populariseringen av internet som skedde i samband med att ”the world wide web” (www) introducerades under tidigt 1990-tal vara avgörande. Specifika användningsområden (informationssökning, chatt, forum, arbetsrelaterad användning) återkommer ofta, och materialet visar att för vissa smög sig internet in i vardags- och arbetslivet medan det för andra upplevdes som en revolution.

Svaren innehåller också återkommande beskrivningar av ekonomiska och tekniska begränsningar – man fick bara använda internet efter det magiska klockslaget 18.00, då det var billigare, och att ladda ned en mycket oskarp bild kunde ta flera timmar. Andra tekniska aspekter dyker också upp – minnen av det skrapande och pipande ljudet av ett modem som kopplar upp mot internet är exempelvis något som nämns i flera svar. Den kollektiva användningen är också något som sticker ut i materialet – framför allt för de som var unga då var internet något man använde tillsammans med syskon, vänner, eller klasskamrater, ofta på en gemensam dator som var placerad i en ”publik” miljö i hemmet eller skolan. Detta är en ganska tydlig kontrast mot dagens individualiserade användning, där de flesta har ”sitt eget” internet, både teknik- och innehållsmässigt.

Vi ser fram emot att fortsätta jobba med materialet från frågelistan och att fördjupa oss i internetminnen genom intervjuer!