Frågelistsvar bidrar till forskning om kriskommunikation

Svaren som lämnades till frågelistan Känner du Hesa Fredrik? bidrar till forskning om kriskommunikationens historia och framtid. Det berättar Elin Franzén som är doktor i etnologi vid Stockholms universitet.

Klockan 15:00 den första helgfria måndagen i kvartalet hörs larmet, i folkmun ofta refererat till som ”Hesa Fredrik”, råma över kvarteren runtom i Sverige. De kvartalsvisa testerna av utomhusvarningssystemet, som kommunicerar Viktigt meddelade till allmänheten (VMA), ljuder med ett intervall på sex stycken sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders paus emellan, och avslutas med en trettio sekunder lång ”faran över”-signal. Testrutinen har funnits i Sverige sedan 1931, men dagens tillämpning av Hesa Fredrik infördes 1986, när testningen av flyglarm ersattes med Viktigt meddelande till allmänheten som skulle fungera som kriskommunikation för fler typer av situationer än militära hot. Under andra världskriget testades larmet månadsvis, och sedan krigsslutet kvartalsvis. Den folkliga benämningen Hesa Fredrik uppkom i och med DN-krönikören Oscar Fredrik Rydqvists kommentar om larmets hesa karaktär, en benämning som spreds ytterligare genom att besjungas i Karl Gerhards ”Den ökända hästen från Troja” under tidigt 1940-tal (forsvarsmakten.se).

Under 2024 genomfördes en frågelistinsamling med rubriken Känner du Hesa Fredrik?, som syftade till att dokumentera människors erfarenheter av den ljudande kriskommunikationen. Insamlingen gjordes i samarbete med forskningsprojektet Varnande ljudmiljöer: ”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA) i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv, där forskare inom historia, medie- och kommunikationsvetenskap och etnologi undersöker varningssystemet i syfte att bidra med ny kunskap om larmets roll på såväl samhälls- som individnivå idag och genom historien, och om hur varnande ljudmiljöer kan utvecklas i framtiden.

De omkring 250 frågelistsvaren ger inblickar i hur denna företeelse är närvarande i människors vardag. Vad är det för situationer som signalerna bryter in i när larmet testas? Hur upplevs lätet? Och hur har Hesa Fredriks närvaro och innebörder skiftat över tid i olika personers liv? Det var några frågor som frågelistan sökte svar på. Genom att analysera svaren vill vi i forskningsprojektet få syn på de olika aspekter som tillsammans påverkar hur larmet blir närvarande i människors tillvaro och medvetande, dels i den pågående vardagen idag, dels genom de omständigheter som präglat upplevelserna av larmet i olika perioder i människors liv. När Hesa Fredrik ljuder sker det både i förhållande till ett specifikt världsläge och i relation till varje lyssnande individs situation och erfarenheter, vilket innebär att Hesa Fredrik är ett komplext fenomen med betydelser som behöver undersökas utifrån dess särskilda inbäddadhet i vardagen.

Bland dem som har svarat på frågelistan finns exempelvis några som minns Hesa Fredrik från barndomen på 1940-talet – en tid när det pågående världskriget färgade signalen med en högst allvarsam klang – medan andra, yngre beskriver en mer vardaglig och odramatisk erfarenhet av larmet som ”bara finns där” några gånger om året. Att frågelistan lanserades just vid denna tidpunkt, 2024, märks i svaren som återkommande nämner den pågående ryska invasionen av Ukraina och hur detta har fått Hesa Fredrik att väcka andra reaktioner än tidigare. Larmet påminner om en orolig omvärld samtidigt som det också kan förstärka känslan av att själv befinna sig i trygghet, uttrycker flera deltagare. Kalla kriget nämns också återkommande i svaren och flera berättar om hur de som barn reagerade med rädsla när larmet testades.

Projektet tar fasta på att det rör sig just om ett ljudande kommunikationssystem, vilket innebär att informationen når fram till mottagarna genom att bli del i deras vardagliga ljudlandskap. En ”varnande ljudmiljö”, som projekttiteln kallar det, inbegriper alltså inte bara larmet, utan också mängder av andra ljudande inslag som är specifika för den aktuella platsen och tidpunkten. Hesa Fredrik är också närvarande både på en lokal nivå – definierad av larmets hörbara räckvidd – och som ett nationellt fenomen i människors medvetande. Närvaron varierar dock mellan tätort och landsbygd, eftersom Sveriges omkring 4500 larm är koncentrerade till städer och tätorter. Dessa aspekter, och många andra, kommer att undersökas närmare i projektet som pågår till och med 2026.

Nästa gång Hesa Fredrik testas ljuder signalen i ett försommar-Sverige, närmare bestämt den 2 juni prick klockan 15:00. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) sida finns en karta över samtliga VMA-larm i Sverige: https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_VMA.html Länk till annan webbplats.

Om forskningsprojektet Varnande ljudmiljöer: ”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA) i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv

I projektet medverkar Marie Cronqvist (projektledare, professor i modern historia, Linköpings universitet), Iben Bjørnsson (doktor i historia, Forsvarsakademiet i Köpenhamn), Rosanna Farbøl (docent i historia, Universitetet i Oslo), Elin Franzén (doktor i etnologi, Stockholms universitet) och Emil Stjernholm (docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och pågår 2024–2026. Läs mer om vad som händer i projektet: https://sonicwarnings.wordpress.com Länk till annan webbplats.

243 svar

Det kom in 243 svar på frågelistan Känner du Hesa Fredrik?.

Accessionsnummer: dagf02502:1-243