Fem judiska kulturarv skrivs in på Sveriges förteckning

Bergis/barkis, matse, gefilte fish, sabbat och det judiska nyåret Rosh hashana. Det är de fem immateriella judiska kulturarv som nu finns inskrivna på Sveriges nationella förteckning i samband med jubileet Judiskt liv i Sverige 250 år.

”Genom att successivt komplettera förteckningen över levande kulturarv kan vi ge en allt bredare bild av traditioner och sedvänjor i vårt land. När vi i år högtidlighåller att det för 250 år sedan blev möjligt att leva som praktiserande jude i vårt land, känns det viktigt och bra att lyfta fram just det judiska immateriella kulturarvet”, säger Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen (Isof).

Bergis, eller barkis som det också kallas, är ett vitt osötat matbröd av vete, täckt med vallmofrön. Gefilte fish består av mald fisk som blandas med andra ingredienser till en färs, rullas till bullar och kokas i buljong. Matse är ett ojäst – osyrat – tunnbröd som har en central betydelse vid firandet av den judiska påskhögtiden, pesach, men som kan bakas och användas året om. Sabbat (shabbat på hebreiska, shabbes på jiddisch) är veckans vilodag i judisk religion och Rosh hashana är det judiska nyåret som infaller i september eller oktober varje år.

” Vi vill lyfta fram det rika och mångfacetterade judiska kulturarvet i Sverige. Genom att inkludera fler immateriella kulturarv från den judiska traditionen i förteckningen hoppas vi bidra till både synlighet och ökat deltagande”, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, senior rådgivare vid Isof.

Isof ansvarar för Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Alla länder som undertecknat konventionen ska upprätta en förteckning över olika immateriella kulturarv inom det egna landet.