Nytt i arkivet – Nåsdräktens historia tillgänglig för alla
Margareta Jonth har forskat om dräktskicket i Nås socken, och bland annat hittat källor i Isofs arkiv. Nu kompletterar hon arkivet med sitt eget material.

Längst upp till vänster Margareta Jonth och barnbarnet Jont Elsa klädda i Nåsdräkter. På bilden intill syns en tvåändsstickad krage med fransar utanför den virkade kanten. Längst ner exempel på hängslen och bälten. Foto: Margareta Jonth.
2022 kom boken ”Klädd i Nås” om Nåsdräktens historia skriven av Margareta Jonth. Nu får allmänheten, forskare och textilentusiaster tillgång till det rika arbetsmaterialet bakom boken. Noggrant bearbetade källor, fotografier, fältnoteringar och dokumentation som skildrar hur dräktskicket i Nås socken utvecklats från sent 1500-tal fram till våra dagar finns nu tillgängliga genom en donation till Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Materialet som är helt digitalt erbjuder en unik inblick i hur människor i Nås har klätt sig från sent 1500-tal och framåt. I materialet finns allt från detaljstudier av brudgumsskjortor och kjortelrandningar till anteckningar om dopdräkter, soldatutstyrsel och vardagsplagg. Margareta Jonths arbete ger en inblick i hur väl man har tagit hand om sina kläder, hur de gått i arv genom generationer och hur man i dräktskicket ser inspiration från olika delar av samhället.
”Materialet är ett fantastiskt tillskott till våra samlingar. Det är en dokumentation av ett immateriellt kulturarv som inte bara speglar textiltraditioner utan också människors livsvillkor och samhällets utveckling. Vidare är materialet digitalt tillgängligt för forskare och andra som är intresserade av textilhistoria”, säger Judit Szalay, arkivarie med ansvar för samlingarna i Uppsala vid Isof.
Med hjälp av källmaterial från Riksarkivet, ljudinspelningar från Isof, museisamlingar och besök på gårdar i Nås har Margareta Jonth återuppväckt och dokumenterat bortglömda varianter av Nåsdräkten.
”Jag har alltid undrat hur våra anmödrar och förfäder i Nås klädde sig innan den nutida röda dräkten tog form omkring 1850. Det har varit som att lägga ett pussel – att tyda gamla protokoll, hitta bevarade plagg och tolka det människor berättat. Det var till exempel fantastiskt att lyssna på Isofs bandinspelningar. En kvinna berättar om hur man vek kyrkklädet före 1850, det har jag lyssnat på minst 25 gånger. Idag finns inga människor som minns, men arkiven minns”, säger Margareta Jonth.
Det digitala materialet erbjuder en värdefull resurs för framtida forskning och ett fönster in i en värld där varje stygn bär på en berättelse. Donationen kommer så småningom att bli tillgänglig via Isofs digitala arkivtjänst Folke.
Film: Samtal med Margareta Jonth
I filmen berättar Margareta Jonth om sin forskning i Isofs arkiv på jakt efter källor om hur man klädde sig i Nås socken i Dalarna. Nu kompletterar hon arkivet med sitt eget material.
Bildspel
I det här bildspelet kan du se några av de många fotografier som ingår i Margareta Jonths samling.

Folkdräkter – ett immateriellt kulturarv

Folkdräkter som symbol för lokal och nationell identitet har använts i Sverige i omkring 400 år. I äldre tid användes de oftast till vardags och det är först på senare tid de använts som festdräkt. Sedan 2019 finns folkdräkter med på den nationella förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige. Du hittar förteckningen på webbplatsen levandekulturarv.se.
Mer om folkdräkter på isof.se
Webbutställning: Dräkten för dagen – om dräktskicket i Boda socken
Publikation: Dräktalmanacka - Boda socken, Dalarna (Eklund 2016)
Webbutställningen I Vasaloppets spår: Så klär sig kranskullan och kransmasen
Folkewebben: Hjördis Dahls fotosamling av estlandssvenska textilier och dräkter Länk till annan webbplats.
Folkminnen: Lästips om dräktskick