Ny webbsida om pionjären Karin Stenberg

Läraren, författaren och politikern Karin Stenberg var en pionjär inom den samiska organiseringsrörelsen och gjorde betydelsefulla insatser för att sprida kunskap om och vidareföra umesamiskt språk och skogssamisk kultur. Isof och Árviesjávrien sámienseäbrrie presenterar nu en webbsida med tillgängligt arkivmaterial av, med och om Karin Stenberg.

Karin Stenberg kämpade för samers rättigheter, och uppvaktade myndigheter och politiker i olika frågor. På bilden i mitten syns hon tillsammans med riksdagsledamoten Carl Lindhagen, förmodligen omkring år 1919. På bilden till vänster är hon fotograferad i Arvidsjaur av Israel Ruong (Isof ULMA 35280:XV:24), och bilden till höger är fotograferad av Edvin Brännström, okänt årtal (Isof, DAUM 3598).

Samarbete med Árviesjávrien sámienseäbrrie

För att högtidlighålla den skogssamiska pionjären Karin Stenbergs födelsedag den 1 maj publiceras nu berättelser, inspelningar och umesamiskt material som tagits fram av Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala i samverkan med Árviesjávrien sámienseäbrrie (Arvidsjaurs sameförening). Syftet är att stödja arbetet med att återta, utveckla och använda umesamiskan samt att sprida kunskap om språket och det samiska kulturarvet.

Skogssamisk pionjär

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en pionjär inom den samiska organisationsrörelsen och kämpade för samiska rättigheter. Hon skrev om den skogssamiska hembygden, om samisk sed och tradition, om renskötsel och rovdjur samt om kvinnans synvinkel. Hon arbetade för de svenska samernas första landsmöte i Östersund 1918 och bidrog samma år till grundandet av sameföreningen i Arvidsjaur.

”Karin Stenberg har betytt väldigt mycket för den skogssamiska kulturens fortlevnad genom sina enträgna möten och skrivelser till makthavare samt för bevarandet av vår samiska kulturarvsplats Lappstan i Arvidsjaur”, säger Laila Öberg som är ordförande i Árviesjávrien sámienseäbrrie (Arvidsjaurs sameförening).

Viktigt att lyfta fram umesamiskan

Med presentationen av Karin Stenberg följer också en sammanställning av merparten av det umesamiska material som finns i arkiven i Uppsala och Umeå berättar forskningsarkivarie Björn Lundqvist på Isof som arbetar med namnvård gällande ortnamn på minoritetsspråk.

”Det är viktigt att lyfta fram umesamiskan, ett av de mest hotade samiska språken, ur arkivens samlingar”.

Arkivmaterialet finns digitaliserat och tillgängligt via Isofs arkivtjänst Folke, och på webbsidan Den skogssamiska pionjären Karin Stenberg finns sammanställningar över det tillgängliga materialet.

”Det är alltid roligt att lyfta fram kvinnors röster ur arkiven och här att arkivmaterialet som tagits fram samtidigt stödjer Árviesjávrien sámienseäbrrie i deras arbete. Det tror jag Karin Stenberg som bidrog till grundandet av sameföreningen för mer än 100 år sedan, hade uppskattat”, säger Marlene Hugoson som är forskningsarkivarie och arbetar med folkminnen på Isof.