Påsktraditioner från A till Ö från A till Ö

Påskbrasa, påskeld

I västra Sverige finns traditionen att tända stora vår- eller påskeldar på påskaftonskvällen.

Bland annat i Bohuslän förknippas påskbrasorna också med tävlan om den största elden och kampen om bränsle (”grankrig”).

Påskbrev

I äldre tid var det en utbredd tradition att kasta påskbrev med teckningar och verser på dymmelonsdagen. Man skulle då smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån. Påskbrev förekommer fortfarande i Västsverige men numera kastas sällan breven utan delas ut.

Läs mer på sidan Påskbrev, påskkort och påskhälsningar

Påskduva

I Isofs arkiv finns flera äldre berättelser om att baka påskduva till påsk. Det var ett bröd som bakades av vetedeg eller rågsikt och gavs en näbb av mandel eller en liten träflisa och korinter eller pepparkorn till ögon. I Svenska akademiens ordbok från 1955 beskrivs påskduva som ett ”till påsk bakat bröd i form av en fågel med näbb av mandel och ögon av korinter och med fyllning av torkad frukt och dylikt”.

Läs mer om påskduva och andra äldre påskmattraditioner i Folkminnesbloggens inlägg Påskmat – smakprov ur arkiven.

Påskgodis

Chokladägg, marsipankycklingar och skumharar – påsken är en högtid för alla godisälskare. I Sverige äts tonvis med godis varje påsk, och många har som tradition att ge bort påskägg fulla med godis.

Extra festlig mat har funnits med i påskfirandet länge, men under 1900-talet som påskgodis vuxit fram som en central del i firandet.

Läs mer på sidan Högtid för ägg och godis

Påskharen

Att påskharen gömmer ägg åt barnen är en tradition som ursprungligen kommer från Tyskland. Påskharen var ett vanligt motiv på de påskkort som importerades från Tyskland kring sekelskiftet 1900, och det är vid den tiden man också i Sverige börjar ge barnen godis på påsk.

Läs mer på sidan om Påskafton

Påskkort

Traditionen att skicka påskkort med post till varandra har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, och var ett bruk som infördes från Tyskland. På senare år har traditionen avtagit och många väljer att istället skicka sina påskhälsningar digitalt.

Läs mer på sidan Påskbrev, påskkort och påskhälsningar

Påskkrona

I äldre tid var det en spridd tradition att tillverka dekorativa halmkronor som hängdes upp i taket vid större högtider. På bilden ser du en påskkrona tillverkad i vass från estlandssvenska Lilla Rågö i Estland (Isof Uppsala, ULMA 29913:2 Länk till annan webbplats.).

Läs mer i Dialektbloggens inlägg Julkrona, himmel och flugskepp

Påskkäring

Vår tids påskkäringar har en lång historia med rötter i äldre tiders folktro där skärtorsdagen var särskilt förknippad med berättelser om häxor och deras blåkullafärder. Med tiden utvecklades detta till ett mer lättsamt utklädningsupptåg och i dag är det framför allt en tradition bland barn.

Läs mer på sidan Hemska häxor och söta påskkäringar

Påskljus

Vid påsknattsmässan eller påskdagens gudstjänst tänds i kyrkan ett stort ljus, påskljuset, som symbol för att ljuset har besegrat mörkret. Påskljuset är sedan tänt i varje gudstjänst fram till Kristi himmelsfärds dag.

Läs mer på sidan om påskdagen

Påsklåskan

Den som kom upp sist ur sängen under veckan före påsk riskerade att få ett öknamn som kunde hänga kvar under hela året. Sist ur sängen på måndagen var Askfisen. För de övriga dagarna gällde följande öknamn: Fetgrisen, Dymmeloxen, Skärtosen, Långlaten, Stumpen och, sist men inte minst, Påsklåskan.

Läs mer i Dialektbloggens inlägg Vem blir Påsklåskan i år?

Påskmat, påskbord

Liksom vid andra stora högtider har festlig mat och dryck alltid haft en viktig plats i påskfirandet. Förutom ägg i alla dess former är det i dag vanligt med ett smörgåsbord eller lamm (påskalamm).

Läs mer på sidan Högtid för ägg och godis

Påskparad, påskmarsch

I och med att traditionen att klä ut sig till påskkäring förändrats och anpassats till mindre barn arrangeras på många platser påskparader som ett alternativ till att barnen obevakade får gå och knacka dörr. Vissa påskparader har funnits i många år, till exempel i Åmål och Visby.

Läs mer på sidan Hemska häxor och söta påskkäringar

Påskpuss, påskkyss

Att kyssas på påsken är en gammal tradition som fortfarande lever inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I Sverige har man talat om påskpussar och att ge någon en puss i påsk åtminstone sedan 1800-talet. Under 1900-talet förekommer uttrycket till exempel som motiv på påskbrev och påskkort.

Påskris

Påskris (även fastlagsris) är en vanlig påskprydnad både inom- och utomhus inför och under påsken. Det består vanligtvis av ett knippe björkris som prytts med fjädrar i olika färger.

Påskrisen har möjligen ett ursprung i äldre tiders risningsupptåg som du kan läsa mer om under rubriken Påskskräcka, påskskräcken, påskräckan längre ned på denna sida.

Påskskjutning, påsksmällare

Traditionen med påskskjutning eller påsksmällare handlar om att skjuta ett skott i luften för att skrämma bort häxor och andra otyg. I folktron var onda krafter i rörelse inför påsken, och det fanns flera olika skyddsbringande bruk och lekar kopplade till dymmelonsdagen och skärtorsdagen. Under 1900-talet har även smällare (små fyrverkeripjäser som smäller högt) funnits med i påskfirandet.

Påskskräcka, påskskräcken, påskräckan

I stora delar av Sverige förekom i äldre tider rispiskning under påsken som ett sätt att påminna om Jesus lidande. Risningen skedde i regel på morgonen eller natten till långfredagen och har förekommit i många varianter: den som gick upp först kunde till exempel piska de ännu liggande. I Uppland och längs kusttrakterna norröver kallades piskningen för påskskräcka medan det på Gotland kallades för påskskräck(en).

På Gotland förekom en speciell rispiskningssed där ungdomar klädde ut sig på långfredagen, påskafton eller påskdagen. De kallades för askkällingar, påskräckan eller långfredagskäringar.

Påskträd

I flera svenska städer ser man idag påskbjörkar eller påskträd i anslutning till påsken. De är ett slags förvuxna påskris som ofta placeras i offentliga miljöer och uppmärksammas i anslutning till påskparader eller andra påskevenemang. Det förekommer även att träden påskpyntas i privata trädgårdar.

Påskvaka, påsknatt

Ursprungligen firades påsken med vaka under påsknatten (natten före påskdagen). Denna sed lever kvar i dag och i många kyrkor firas en påsknattsmässa. Inne i kyrkan tänds ljus och församlingen hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: ”Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden”.

Även i folklig tradition har det förekommit påskvakor under natten till påskdagen, och den den som steg upp tidigt på påskdagen kunde få se solen dansa av glädje över Jesus uppståndelse.

Läs mer på sidan om påskdagen

Ägg är centralt i vårt nutida påskfirande. Ägg i olika varianter finns med på påskbordet i olika varianter (kokta ägg med färgade skal, ägghalvor, äggsallad och så vidare), ägg dekorerar påskris och påskprydnader och påskens godis får gärna komma i form av eller förpackade i ägg.

Med påskägg menar vi idag vanligen de godisfyllda ägg som ges bort vid påsk, men det används även om de ägg som målas och äts vid påsk.

Läs mer på sidan Högtid för ägg och godis