Fäbodar i ortnamnen

Fäbodbruket har lämnat tydliga spår på våra kartor i form av ortnamn.

Ärvda eller nya namn

En del fäbodar ärvde redan befintliga naturnamn på platsen, till exempel Arådalen i Jämtland där namnet kunde syfta både på dalen och på fäbodarna som låg där. Andra fäbodar fick namn i samband med att de anlades eller började användas. Ibland fanns det ett namn för hela fäbodstället och egna namn för de olika gårdarnas fäbodar.

Eftersom fäbodar kunde byta ägare eller användningsområde var kunde namnen vara mer föränderliga än andra typer av ortnamn. Ett sådant exempel är att en fäbod kunde få namnet Gammelbodarna när den fick konkurrens av nya fäbodar (som på motsvarande sätt kunde namnges med Nybodarna eller liknande).

Vanliga fäbodnamn

Det finns många olika typer av namn på fäbodar, och de varierade på olika platser. Men det finns några namnmönster som går igen i de tidigare fäbodområdena i landet.

Det var vanligt att fäbodnamnen fick efterled som -bodarna, -fäbodarna, -säter och -vallen. Förlederna i namnen kunde ofta bestå i ett bynamn (Bjästabodarna), personnamn (Kristinabodarna) eller naturnamn (Skåsjöbodarna). Det var också vanligt med förled som stod i relation till andra fäbodar, till exempel Gammel-/Ny-, Norr-/Söder-/Väst-/Öst- (Gammelvallarna, Nybodarna, Norrfäbodarna, Söderbodarna).

Röster från arkivet

I arkivet finns berättelser med exempel på hur fäbodbruket gav namn åt olika platser i socknen.

Gätsla i den förra bemärkelsen (=betesplats), vilken troligen är den ursprungliga, ingår i geografiska namn i socknen till exempel Måndagsgätslan. I det namnet avspeglar sig även det tidigare nämnda bruket att ha skogen indelad i områden för olika veckodagar liksom i benämningarna Lördagstjärn, Onsdagstjärn, Söndagstjärn och Onsdagsmyren. (---)

Berättat i Bollnäs socken av Erik Eriksson (född 1897), Stina Ekman (född 1885) och Lisa Jonson. Upptecknat 1960 av Lena Husmer (Isof, ULMA 24570)

Det finns flera exempel på ortsnamn här i Torsåker som oförändrade gått i arv från gamla fäbodar. ”Bäckebo”, Fors gamla fäbodvallar, är ett sådant namn och ”Nordansjö” var en Vallby fäbod intill 1600-talets början. (---)

Fäbodvägen hade sina bestämda viloställen, öpna grönskande platser i skogen, som avbetades av kreaturen, medan de blivande fäbodjäntorna och kamraterna för sommaren, åto ur sina matsäckar (---). Varje sådant viloställe – ”standa” – på fäbodvägar och vallstigar, har sin egen tradition och lever ännu under sitt namn i kärt minne hos de gamla i byarna. (---) I några fall påminna ortsnamn om dessa uråldriga viloställen efter fäbodstigarna, till exempel de ovannämnda Svistanda och Granstanda. (---)

Berättat i Torsåkers socken, Gästrikland år 1943 av William Eriksson (Isof ULMA 34715).