I fäbodarnas land

En webbutställning om fäbodarnas levande kulturarv

  • Nybodarna i Oviken, Jämtland år 1936. Foto: Folke Hedblom (Isof, ULMA 34432).

    Fäbodar nu och då

    Under många hundra år hade fäbodarna en avgörande roll för befolkningen i stora delar av Sverige. Fortfarande i dag finns levande fäbodar i landet.

  • Ett levande kulturarv

    Kopplat till fäbodarna finns ett rikt levande kulturarv. Här ryms kunskaper om bland annat djur och natur, skogsbete, bebyggelse, mat, berättelser, s...

  • Ritning över fäbodstugan och ladugården i Åsmundshyttan n:r 8 i Torsåkers socken, Gästrikland. Ritad av upptecknaren William Eriksson år 1943. Foto: Isof (ULMA, 34715).

    Om fäbodvallens byggnader

    På fäbodvallen kunde det finnas en eller flera fäbodar. Bebyggelsen kretsade runt boskapsskötsel och mjölkhantering.

  • Täpp Lars Arnesson leder kossan Pärla under buffring till Arvselens fäbod, Malung, 2018. Foto: Jennie Tiderman-Österberg/Dalarnas museum (CC BY).

    Fäbodpigans vardag

    Fäbodarna var i äldre tid en utpräglat kvinnlig arbetsplats där fäbodpigorna hade en rad specialiserade arbetsuppgifter.

  • Mjölkhantering och mjölkförädling på fäboden

    På fäboden kretsade det mesta runt mjölken. Förutom att mjölka djuren skulle fäbodpigan bereda smör, ost och messmör till hemgården.

  • Vallpiga utrustad för vallning med strumpstickning i händerna. Fotograferad i Sollerön, Dalarna någon gång innan 1929. Foto: Håll Nils Matsson (Isof, ULMA 2018).

    Fäbodslöjd

    I fäbodpigans arbete ingick en hel del slöjdande för både fäboden och hemgården. Hon skulle bland annat sticka strumpor och vantar, sy kläder och til...

  • Olivia Larsson, Anna Persson och Marit Pettersson vallar djuren vid Älgsjöselens fäbodari Malungs socken, Dalarna år 1930. Foto: Viktor Pettersson (Isof, ULMA 28027 sid 112).

    Kvinnorna, korna och naturen

    Livet på fäboden krävde stora kunskaper om den omgivande naturen, växter, väder och vind, årstider samt så väl tama som vilda djur.

  • Vallkulla blåser i lur på Baltsars fäbod i Älvdalen år 1909. Foto: Per Winbergh/Nordiska museet.

    Fäbodarnas musik

    På fäbodarna utvecklades en unik musiktradition som var tätt kopplad till de olika arbetsmomenten på fäboden.

  • Folktro runt fäboden

    Småfolk, skogsrå och troll. Det finns en stor sägenflora runt fäbodarna.

  • Nybodarna i Oviken, Jämtland år 1936. Foto: Folke Hedblom (Isof, ULMA 34432).

    Fäbodar i ortnamnen

    Fäbodbruket har lämnat tydliga spår på våra kartor i form av ortnamn.

  • Korna får sleke (slätje) på Saltbacken vid Fittjebodarna i Ovikens socken, Jämtland år 1936. Foto: Emanuel Eriksson (Isof, ULMA 34432).

    Fagergås, Kruslinna och Majros – om kornas namn

    Vad hette korna på fäbodvallen? De traditionella konamnen var ofta sammansatta, och namn med efterleden - gås var vanliga i fäbodområden.

  • Bildutställning: Fångade fäbodstunder

    Genom fotografier, illustrationer och föremål kan vi få en inblick i äldre tiders fäbodväsen. Här har vi samlat några bilder från arkiven på Isof och...

  • Fäbodar i arkiven

    I svenska arkiv finns mycket material som rör fäbodarnas historia. Stora delar finns tillgängligt digitalt via olika sök- och arkivtjänster.

  • Uppslagen bok.

    Länkar och lästips om fäbodar

    För den som vill lära sig mer om fäbodar och fäbodväsen finns ett stort utbud av litteratur, film och annan information att ta del av. Här får du någ...

Om webbutställningen

Webbutställningen om fäbodar är framtagen inom ramarna för Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet.

Sveriges arbete samordnas av Isof, och sker i samarbete med myndigheterna Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Svenskt visarkiv.

Läs mer och följ arbetet på webbplatsen levandekulturarv.se Länk till annan webbplats.!