Textila material
I Isofs arkiv finns det gott om uppteckningar, inspelningar och bilder som handlar om främst ull och lin, men även andra fibrer.

Till vänster: Fåren har kommit hem. Storbyn på Lilla Rågö, Estland. Foto: Per Söderbäck. ULMA 25318. Till höger: Växande lin. Foto: Åsa Holmgren, Isof.
Ull och lin var de vanligaste textila materialen i äldre tid. Det finns också mycket kunskap insamlad om dem i Isofs arkiv, framför allt om linets beredning. Här är svaren på frågelista M 74, Linberedning och spinning, viktiga källor. Hampa har på vissa håll i landet odlats parallellt med linet och ibland varit ännu vanligare. Många informanter har berättat om hur lin och hampa beretts på liknande sätt, inte minst i flera inspelningar från Västerbotten.
Ull har helt dominerat bland de animaliska fibrerna. Getragg, nöthår och tagel, från både hästar och kor, har använts för sådant som skulle vara vattenavstötande och extra slitstarkt. Även människohår har ibland kommit till nytta tillsammans med fårull, men främst använts i tillverkning av smycken, s.k. hårarbeten.
Denna kunskapsbank om textil innehåller i dag arkivmaterial om material som fårull, hampa, lin, nässlor samt tagel, nöthår och andra fibrer från djurriket.
I avsnittet om textila tekniker kan du läsa om om spånad, stickning, valkning och stampning, vävning samt växtfärgning.
Du kan också läsa om äldre tiders återbruk samt om några av arkivets insamlare.
Kunskapsbanken fylls kontinuerligt på med mer innehåll.