Insamlare

Några av arkivens upptecknare och medarbetare har särskilt intresserat sig för textilier.

Lisa Johansson (1894‒1982), författare och textilkonstnär. Hon var Uppsala landsmålsarkivs ortsmeddelare i Vilhelmina. Hon var särskilt intresserad av växtfärgning och gjorde på arkivets uppdrag en inventering av växter som användes till färgning. Resultatet blev boken ”Gamla, i lappmarken kända växtfärgningsrecept”, som utkom i flera upplagor. Hon höll också kurser i växtfärgning och blev berömd för sina tavlor med färgad ull.

Läs mer om Lisa Johansson

Karin Hessling. Bilden är beskuren och återges med tillstånd av https://gamlavikmanshyttan.se/.

Karin Hessling (1905‒1984)

Fil. mag. i nordiska språk. Hon arbetade som folkhögskollärare i Hedemora och skrev 1926 en uppsats med inspiration av Ragnar Jirlow (se nedan) om linberedning i Hedemora, ”Linets beredning, spinning och vävning”.

Läs mer om Karin Hessling

Hjördis Dahl (1905‒1988), finlandssvensk handarbetslärarinna och fil. mag. Hon gjorde på 1930-talet insamlingar åt Svenska litteratursällskapet i Finland. I den estlandssvenska samlingen i Isofs arkiv i Uppsala finns kopior av hennes textila insamlingar från bland annat Rågöarna.

Svartvit porträtt av kvinna.

Ella Odstedt. Återges med tillstånd av Arnäs hembygdsförening.

Ella Odstedt (1892‒1967)

Medarbetare vid Uppsala landsmålsarkiv, hedersdoktor. Hon föddes i Ångermanland, som blev ett av de landskap där hon gjorde flest uppteckningar. Odstedt anställdes ursprungligen som folkminnesupptecknare på Nordiska museet, men arbetade åren 1927 till 1967 vid dåvarande Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.

I Uppsalaarkivets samlingar finns i dag närmare tusen uppteckningar som hon har samlat in. En stor del av samlingarna utgörs av dokumentation av textila tekniker och material. Hon dokumenterade även dräktskicket i övre Dalarna, vilket resulterade i boken Folkdräkter i övre Dalarne (1953).

Ragnar Jirlow (1893‒1982), lektor, fil. dr i etnologi. Han skrev sin avhandling om linberedningstermer i germanska språk och dokumenterade även textilt arbete i Västerbotten. Han intresserade sig mest för redskapen och deras benämningar och gjorde noggranna uppteckningar, illustrerade med foton och teckningar.

Svartvit fotografi av äldre kvinna med vacker spetskråsblus.

Märta Tamm-Götlind 1956. Foto: Uppsala bild/Upplandsmuseet. CC BY-NC-ND 4.0. Bilden är beskuren.

Märta Tamm-Götlind (1888‒1982)

Fil. mag. i nordiska språk, hedersdoktor. Hon var verksam som folkbildare, skribent och föredragshållare. Hon arbetade också som insamlare åt Uppsala landsmåls- och folkminnesarkiv i nästan 70 år.

Eftersom kvinnors arbete särskilt intresserade henne finns ofta berättelser om textil slöjd och dräktskick från olika delar av landet i hennes uppteckningar.

Läs mer om Märta Tamm-Götlind

Maja Forsslund (1878‒1967), hembygdsvårdare och folkminnesupptecknare som bodde i Kopparberg och gjorde insamlingar i Bergslagen för flera arkiv. Hon intresserade sig bland annat för linberedning.

Imber (Ingeborg) Nordin-Grip (1899‒1963), fil. dr, lektor i Bollnäs. Hon gjorde insamlingar i bland annat Södermanland, Härjedalen och Hälsingland. Imber Nordin-Grip var en flitig medarbetare, som ofta ställde frågor om textilier till sina informanter. Vingåker och Stora Malm i Södermanland är några socknar där hon upptecknat en hel del om textilier.